Filosofi B. Diskussion 2. Gemensam grund. (Eme´= jag)
[1. Anser du att det bör finnas en gemensam moralisk grund för alla folk i världen ?]
Eme’ säger:
Det beror lite på hur man ser på det, jag tycker att alla borde ha samma moraliska grund då det gäller människans rätt att leva osv, det vill säga att det är fel att döda. Med saker som är mindre som kan ses ur olika synvinklar tycker jag lite annorlunda, rätt eller fel att göra abort? Det tycker jag man kan ha olika åsikter om och alltså inte gemensam moralisk grund då det gäller sådana saker. Men då det gäller mord osv tycker jag verkligen att moralen borde vara densamma.
Lena =) säger:
Ja självklart ska det vara en jämlik moralisk grund överallt. Det är för oss helt självklart att det är fel att mörda och det är stämmer ju överallt bland världens länder. Jag tycker nog att det ska vara en gemensam grund för alla folk i världen, varför ska vissa saker vara fel för oss, men kanske rätt eller i alla fall mer accepterat hos andra? Det låter ganska konstigt. Fast… Som du nämnde abortfrågan som ett exempel. Det kanske anses mer OK i vissa länder och bland vissa människor, just för att de kanske inte har samma förutsättningar, möjligheter etc.
Eme’ säger:
Självklart vore det enklast om alla folk i världen hade samma moraliska grund. Men som du sa så har inte alla samma förutsättningar då det gäller det mesta, det är alltid länder som har det bättre än andra och automatiskt ändras moralen då.
Lena =) säger:
Ja precis. Man måste nog ta hänsyn till t ex landets förutsättningar när det gäller moralen. Även om det kanske vore lättast om allt folk i världen hade samma moraliska grund.
Eme’ säger:
Jaa precis. Man måste ju kolla på folkets förutsättningar.
[2. Anser du att läkare alltid bör rädda liv och aldrig döda någon patient, även när anhöriga vill det ?]
Lena =) säger:
Läkarens uppgift är ju först och främst att rädda liv, helt klart. Men jag tror inte alltid att alla människor vill bli räddade, att de helt enkelt ibland väljer döden framför ett liv med handikapp etc. Jag vet att jag själv t ex hellre skulle dö än att leva ett liv där jag är beroende av andra människor och dess hjälp. Så… skulle jag ligga på sjukhus och få veta att mitt framtida liv skulle vara helt beroende av andra människor pga handikapp osv. Då skulle jag hellre troligen vilja ta mitt liv – hellre ett kort och lyckligt liv än ett långt och ”tomt”.
Eme’ säger:
Jag håller med dig till viss del Lena. Jag tycker att om jag skulle ha ett liv helt passivt beroende av respirator etc skulle jag hellre somna in. Men samtidigt förstår jag att det är fel att döda vilket läge de än är, även fast det menas väl. Läkare har det nog inte lätt, tänk att stå inför den uppgiften att låta en människa somna in. Jag skulle nog inte kunna leva med det även fast anhöriga vill det. Svår fråga som kan ses lite hur som helst, i olika synvinklar precis som med moralen.
Lena =) säger:
Ja precis, det kan inte alls vara lätt som läkare att ta dem besluten. Men alltså, anhöriga kanske inte alltid ska få avgöra heller om någon ska få somna in eller inte, även om de kanske vet vad personen vill. Men det känns som något så pass viktigt och stort så att personen själv i fråga ska vara den som avgör det. Dock går ju inte alltid det… Det är som sagt en väldigt svår fråga. Men om jag ska svara kort utan massa förklaringar och argument – Jag anser att en läkare ska få ta en patients liv, ifall det är vad som önskas.
Eme’ säger:
Ja det finns ju så många olika situationer men jag är iaf för dödshjälp i vissa fall. Jag är inte mot det helt ut. Jag tycker att det borde finnas något slags förskrivet där man har skrivit under på om man vill ha dödshjälp eller inte då man hamnar i en situation där man är hjärrndöd eller något liknande.
Lena =) säger:
Ja, det tycker faktiskt jag med. Att det är smart med något slags system, att man skriver på sådant i förväg. Något slags preliminärt. Det skulle ju i alla fall underlätta en del även om man som person inte riktigt kan sätta sig in i en sådan situation…
[3. Anser du att vissa människor bör dödas, eftersom de lever ovärdiga liv? Bör detta gälla oavsett ålder? Oavsett om de lever i mammas livmoder eller är födda?]
Eme’ säger:
Jag tycker att alla har rätt till liv och har sin plats på jorden. Att alla behövs oavsett ”ovärdiga liv”. Man kan ju diskutera om rätten till abort är okej, om barnet är oönskat. Jag tycker att abort är okej om våldtäkt är orsaken till graviditeten. Annars tycker jag att det borde finnas ett ansvar hos föräldrarna.
Lena =) säger:
Om dom med ”ovärdiga liv” menar de som lever med handikapp och svårigheter för att leva ett ”normalt” liv så tycker inte jag att dom ska dödas. Herregud, det låter ju helt sinnessjukt. Där kommer vi ju lite tillbaka på ovanstående fråga - om det ska vara okej att döda ifall en patient vill. Om en människa känner att dom har ett ”ovärdigt liv” kanske det kan diskuteras eftersom att det kanske bara gör mer skada än nytta. Men det är ju något individuellt. Jag tycker att abort är okej då det ibland faktiskt kan vara en olyckshändelse. Det ska dock inte användas som preventivmedel!
Eme’säger:
Ja denna fråga håller lite ihop med ovanstående. Men det är inte personen i sig som bestämmer utan föräldrarna oftast. Ja det är verkligen från person till person. Jag håller med om att abort inte skall användas som preventivmedel, absolut inte.
Lena =) säger:
Precis. ”Ovärdiga människor” borde inte dödas. Absolut inte. De är inte mindre värda än någon annan.
[4. Anser du att det vore rätt att döda vissa människor för att hjälpa andra? Alltså inte att konsekvenserna är bra utan att handlingen är moraliskt riktig?]
Lena =) säger:
Jag kan inte riktigt tänka mig när det ska vara rätt att döda någon för att rädda andra. Eller jo självklart om någon människa går emot mina kompisar till exempel och försöker döda dem, då tycker jag självklart att det kan vara rätt att döda den onda, även om det på längre sikt inte är det rätta valet bara för att det känns rätt för stunden.
Eme’ säger:
Ja alltså rent instinktivt räddar vi ju de i vår ”flock” framför de okända. Det tror jag vi alla har i oss. Men man kan ju ställas i inför andra situationer, tex något traumatiskt som ett skepp skulle sjunka. Vilka ska man rädda? Går vissa före andra i livbåtarna som i Titanic? Jag ser inte att vissa är mer värd än andra, eller tycker inte heller att vissa ska ”gå före”.
Lena=) säger:
Nej men tack och lov är det bättre nu än förr i tiden under Titanic. Då var det ju klassuppdelat och de rika adelmänniskorna gick före arbetarklassen. Det är inte okej, rent moraliskt, men det är något som finns inom oss, att rädda våra nära och kära.
Eme’ säger:
Ja den här frågan är egentligen svår att svara på såhär på förhand. Jag skulle förmodligen handla annorlunda då det verkligen kommer till kritan. Alltså är det inte moraliskt rätt men för våra instinkter är det ju det.
[5. Anser du att åtal inte bör väckas mot alla former av mord?]
Eme’ säger:
Mord och i vissa fall försvar. Poliser som skyddar och försvarar en kollega som hotas kan ibland döda den personen som utför detta mot den andra polisen, det tycker jag är rätt. Då det gäller försvar borde inget åtal väckas tycker jag.
Lena =) säger:
Nej precis. Det är ju skillnad på mord i självförsvar (om man ens kan kalla det mord då) och ett sådant mord som händer ute på gatorna. Åtal borde inte väckas ifall det sker inom självförsvar men det är ändå viktigt att verkligen dra gränsen för självförsvar. Ifall en polis skjuter en brottsling för att det ”behövdes” så borde det inte väckas åtal. Polisen vet nog vad som behövs och inte behövs göra i olika situationer så, det är nog bara att lita på att polisen gör det rätta. Om en vanlig privatperson blir attackerad ute på stan t ex och mördar någon i självförsvar, då är det väldigt svårt att veta vad som är rätt och inte. Det kanske är så att ingen annan såg vad som hände? Hur vet man egentligen vad som är rätt och fel då? Bör åtal väckas?
Eme’ säger:
Poliser är ju utbildade och vet vad dom gör och vet vad dom ska göra i sådana situationer. En privatperson som dödar någon i försvar kanske inte bör dömas för mord men en utredning bör självklart göras. Dock inte åtal. Det kan ju hända att personen i fråga provocerar fram någonting så att denne ska kunna ”försvara sig” och få det att se ut som ett självförsvar.
Lena =) säger:
Ja självklart ska ändå en utredning göras. Det är ju en ganska svår gräns för att se vad som räknas som självförsvar och inte. Därför måste det självklart göras en utredning av mordet.
[6. Anser du att skäl såsom önskan om kön eller praktiska bekvämlighetsskäl ska räcka för att döda barnet ? Spelar tidpunkten i barnets liv någon roll?]
Lena =) säger:
Nej jag tycker inte att abort ska användas som ett alternativ bara för att det ligger exempel en pojke i magen och man egentligen önskat en flicka. Det är bara konstigt. Barnet där i lever ju och ska inte dödas bara för att det har "fel kön". Det känns bara omänskligt, som att designa barn typ. Och tidpunkt, klart det spelar roll. Barnet börjar ju så småningom leva där inne i magen :O
Eme’ säger:
Har man avsiktligt tagit på sig att bli förälder ska man inte bry sig om sånt som kön eller missbildning på barnet, det är sådant som man får räkna med att det inte blir som man "vill", annat är det om du blir med barn ovetande eller mot din vilja, självklart tycker jag abort är okej i ett sånt läge, och då kan barnet ha blivit lite äldre också, vet du om att du är med barn och ska göra abort bör man göra det så snabbt som möjligt.
Lena =) säger:
Nej helt sant. Önskar man barn får man ju faktiskt även ta ansvaret för att det inte alltid blir precis som man önskat. Och ja, abort tycker vi båda är okej om det är oönskat (så länge det inte används som preventivmedel). Och självklart ska det ske så tidigt som möjligt. Det är ju bara värre både för mamman och för barnet om man väntar med att ta bort det. Det blir ju lite mer av ett "mord" om man väntar, då barnet faktiskt lever.
Eme’ säger:
Ja men så finns det ju oansvariga personer, som kanske gör abort bara för att könet är fel, det går nog inte att undgå. Men för mig är det helt oacceptabelt.
[7. Anser du att det är moraliskt riktigt att födda barn som mamman inte tycker om lämnas att dö?]
Eme’ säger:
Glover tänker på ett sätt som jag absolut inte kan förstå, hur han ens kan leva med att tycka så. Som jag sagt tidigare så har alla som föds en plats och en mening för mig, och kan inte "ersättas" av ett annat barn över huvud taget. En mamma som lämnar sitt barn att dö för att hon önskar ett annat ska nog inte ha barn alls. En riktig mamma älskar sitt barn vilket kön det än är och hur det än ser ut.
Lena =) säger:
Låter man sin graviditet gå så pass långt att man väljer att föda barnet så gör man ju det förhoppningsvis för att man vill ha barn. Om man senare då dödar barnet (känns hemskt att ens säga så) så måste det ju enbart vara för att man är besviken. Att barnet inte har det kön/utseende som man önskar osv. Det är helt sjukt, och Glovers tankesätt är verkligen helt sinnesrubbat. Vill man ha barn så är man förhoppningsvis även redo att bli en mamma, och en mamma ska precis som du säger, älska sitt barn oavsett. Fast samtidigt lever ju ändå barnet i magen också… Men då känns det mer ”okej” att ta bort det.
Eme’ säger:
För mig är barnet egentligen inte ett "barn" förrän det kommit ut, men självklart lever det också i magen, men inte på samma sätt. Abort är okej till vecka 24 (om jag inte minns fel) och senare än så ska man inte "döda" sitt barn. Har man tagit på sig ansvaret utav ett barn ska man som sagt göra det fulländat.
Lena =) säger:
Ja alltså… Jag tycker att det är ett barn även om det ligger i magen. Men av anledningen till att det inte fötts och sett världen ännu så känns det lite mer ”okej” att ta bort det när det ligger i magen. När barnet är fött förstår jag inte hur en mamma kan ta bort sitt barn. Det ska ju vara världens finaste ögonblick att se sin nyfödda son/dotter, inte något som man vill döda.
Eme’ säger:
Men som sagt verkar det finnas människor utan känslor.
[8. Anser du att det är stor skillnad på ofödda och födda barn? Kan du tänka dig att det faktiskt finns god anledning att döda födda barn? Vilka anledningar godkänner du moraliskt?]
Lena =) säger:
Vi har ju i ovanstående fråga redan pratat om skillnaden mellan födda och ofödda barn. Jag anser att det är ett barn med liv oavsett om det ligger i magen eller inte. Men det blir på något vis mer verkligt när barnet väl föds, eftersom att det då verkligen finns. Det går att ta på och ja, finns verkligen. God anledning att döda födda barn?
Eme’säger:
För mig finns det en viss skillnad. Det barn som föds får som en gåva, livet. Och barn som i magen dör utav bortfall kanske inte är ment att leva. Låter konstigt men på något sätt låter det också logiskt. Att döda ett barn med en god anledning känns absurt, för mig finns det ingen god anledning. Kanske om barnet är gravt, gravt skadat på något sätt som gör att barnet i framtiden bara kommer få det svårt och inte kan leva sunt.
Lena =) säger:
Ja finns det någon god anledning till att döda ett fött barn så ska det väl vara någon sådan. Att barnet är så pass skadat för att leva ett liv utan alltför mycket problem. Men det känns ändå fel att säga att det är en god anledning till att döda. För det är verkligen ändå inte en anledning. I sånnafall borde det göras så tidigt som möjligt ifall det verkligen är ett så stort problem. Allt för att inte barnet ska börja utvecklas, minnas saker och ja, komma igång med livet. Då blir det bara ännu mer hemskt. Det känns faktiskt bara fel att döda ett fött barn.
Eme’ säger:
Ja det känns bara fel att döda ett fött barn, men huvudsaken ingen får lida sig genom livet.
Lena =) säger:
Njae, det förstås. Det blir ju bara jobbigare, både för personen själv och alla andra runt omkring.
[9. Anser du att vi kan lägga traditionella principer åt sidan när vi inte känner att vi behöver dem?]
Eme’ säger:
Ja klart vi kan lägga de traditionella principerna åt sidan om vi behagar och ta in nya principer om vi vill. Till skillnad från aritmetiska principerna inom t ex matematiken där det bara finns ett rätt. Traditionella principer förändras med tiden tror jag och är annorlunda över hela världen, det vi tycker är fel om t ex barnamord här i Sverige kan vara rätt i ett annat land. Så ja, jag tycker att vi kan lägga de åt sidan, till skillnad från aritmetiska principer.
Lena =) säger:
Jag håller med dig om de aritmetiska principerna, att de inte går att ändra eftersom att det bara finns ett rätt och fel. Jag vet inte riktigt om jag ska hålla med dig om de traditionella principerna. Det känns lite som att, om man en gång ansett något som fel, så är det alltid så. Inget man ändrar efter åsikter senare. Är det fel så är det fel helt enkelt.
Eme’ säger:
Okej. men jag tror att vi kan ändra på vår moraliska tanke genom att samhället ändras så som lagar. det är lätt att den moraliska tanken ändras då med.
Lena =) säger:
Jamen, lagarna ändras ju mest för att man insett att något inte håller, att det är något som brister i logiken alltså. Själva åsikten bakom lagen är ju ändå densamma. Samma åsikt om vad som är rätt och fel, alltså går det för mig inte att ändra på de traditionella principerna.
Eme’ säger:
Var person bör ha en egen moralisk uppfattning om saker fastän den starkaste gruppen vunnit en konflikt och har makt.
[12. Anser du att det är farligt att inte ha någon gemensam moralisk grund? Vilka risker innebär det?]
Lena =) säger:
Ja, jag anser att det är ”farligt” att inte ha någon gemensam moralisk grund. Då tänker jag på större frågor gällande t ex abort, rasism, homosexualitet etc. Varför jag skriver farligt inom citattecken är för att det är ju endast farligt ifall vi människor inte kan hantera att vi har olika moraliska grunder och tankar. Det är ju vi själva som väljer att bråka om det, gör vi det, så kan det mycket väl vara farligt att inte ha en gemensam moralisk grund. Det är då lätt att det blir konflikter och större bråk.
Eme’ säger:
Viss moral tror jag måste vara gemensam, så som vad gäller att mörda, stjäla, ljuga osv. Sådana saker som kan påverka andra på ett negativt sätt om vi skulle få ha en ”fri” moral om just det. Visst kan man ha en egen moral i huvudet och samtidigt följa lagen. Men att utgå från sin moral och sätta den i spel innebär nog en stor risk.
Lena =) säger:
Ja precis. Det är ju fritt att tänka hur man vill men sedan hur man väljer att hantera det man tycker, det är ju en annan femma. Väljer man att göra verklighet av det man vill och tänker så får man ju även stå sitt kast och hantera konsekvenserna av det. För då är det nog lätt hänt att det skapar konflikter om det rör större frågor som kan uppröra andra.
Eme’ säger:
Ja vi har ju ett lagsystem utav en anledning, som bör följas. En egen moral kan man såklart ha gällande saker som inte rör lagen, t ex vad du tycker om abort.
Lena =) säger:
Precis J
[13. Anser du att skolskjutningarna har med föräldrarnas moraluppfattning att göra?]
Lena =) säger:
Jag tror inte att det har någonting med föräldrarnas moraluppfattning att göra. Vi skapar oss själva vår egen moral efter vad vi märkt fungerar och inte, vad som är rätt och fel helt enkelt. Att elever springer runt och skjuter i skolans lokaler har väl ingenting med föräldrarnas moral att göra?
Eme’ säger:
Nej jag tror inte heller det har med föräldrars moral att göra, som du sa så skapar vi oss själva vår egen moral och i vissa fall tror jag att det nästan kan vara tvärt om, att ett barn vill visa sina föräldrar att de är "självständiga" och säger emot sina föräldrars moral.
Lena =) säger:
Ja, precis. Säger föräldrarna t ex ”Du får inte göra det och det” etc så gör ju oftast barnen det. Det blir ju mer spännande när det är förbjudet. Men jag tror ändå inte att det har med föräldrarnas moraluppfattning att göra.
[14. Anser du att biologin kan förklara varför vi haft en gemensam moralisk grund tidigare?]
Eme’ säger:
Ja på sätt och vis tror jag att biologin kan förklara varför vi haft en gemensam moralisk grund. Jag tror att det finns i våra gener att vi t ex inte ska döda andra människor för att vi ska ha en hållbar fortplanting, däremot har vi i oss att det inte är fel att döda ett djur. Men med tiden har vår moral sakta förändrats och splittrat sig pga olika kulturer osv.
Lena =) säger:
Ja det finns nog någonting i generna som säger att det är fel att mörda t ex. Och antagligen har väl den gemensamma moraliska grunden försvunnit med tiden eftersom att vi under livets gång skapat oss åsikter osv som kanske är starkare än vad våra gener säger.
[15. Kan du tänka dig att moraliska frågor egentligen inte betyder någonting alls?]
Lena =) säger:
Att en fråga som ”Är det alltid fel att mörda?” bara skulle betyda något på ytan låter konstigt. När jag ser en sådan fråga så vet ju jag vad alla orden betyder och kopplar det till något i verkligheten. Och jag vet ju att det är fel att mörda. Klart att det betyder något?
Eme’ säger:
Klart det betyder något annars skulle man väl inte fråga det? Förmodligen finns de moraliska frågorna för att vi kopplar de till något i verkligheten, som du sa.
Lena =) säger:
Precis. Jag kan inte tänka mig att det är så, att moraliska frågor inte betyder någonting alls.
[16. Anser du att den viktigaste principen för moral bör vara sökandet efter njutning och undvikadet av smärta?]
Eme’ säger:
Ja på sätt och vis tror jag att det är den viktigaste principen eftersom vi ständigt vill tillfredsställa våra behov. Allt vi gör, jobbar för att få pengar osv gör vi för att kunna njuta av vad pengarna gör för oss. Och också för att det undviker smärtan vi inte vill ha.
Lena =) säger:
Precis. Det viktigaste i livet är ju självklart att uppleva njutning i olika former. Vi gör ju ingenting om vi inte tror att det är bra för oss själva. Vet vi att något kommer ge oss ENBART dåliga konsekvenser gör vi det ju inte. Ett exempel är ju vid ett rån typ, det gör man ju för att det goda, njutningen (alltså pengarna) går före och påverkar oss mer än vad det negativa, konsekvenserna gör (om vi åker fast dvs).
Eme’ säger:
Ja spänningen i ett rån att det kan gå fel och ge ”smärta” gör ju att njutningen om det går bra ännu större.
Lena =) säger:
Precis. Så ja, den viktigaste principen för moral i vårt liv är alltså att uppsöka njutning och undvika smärta. Men bara för att vi vill uppnå njutning ska vi inte ta till omoraliska och förbjudna metoder för att komma åt det. Det är ju ändå moral vi pratar om.
Eme’ säger:
Ja utan att söka njutning tror jag att livet skulle vara ganska tråkigt, ingenting att sträva efter. Allt vi gör om man tänker efter är ju för att uppnå njutning.
[17. Anser du att den tidlösa moralen kan vara en allmän kunskap som vi egentligen alla delar?]
Lena =) säger:
Ja, precis som det i texten står så har vi alla människor en gemensam moralisk grund eftersom vi vet att det är fel att mörda, stjäla osv. Sen har ju människor brutit mot den moralen med tiden men det finns ju ändå inom oss att det är fel, och därför straffas vi också för det. Jag måste nog hålla med om att den tidlösa moralen (fel att mörda osv) alltid kommer finnas kvar som en moralisk grund för oss alla och att det är en allmän kunskap som vi alla delar - vi alla vet att det är fel.
Eme’ säger:
Ja den moral som vi starkast har kvar gemensamt i våra gener är nog att vi inte ska mörda, eftersom vi måste föröka oss, som vår instinkt säger. Den moralen har vi senare satt som lagar som straffar oss om vi går emot den moralen. Så ja jag tror att den tidlösa moralen kan vara en allmän kunskap som vi alla delar. Bara det att vi senare har utvecklat moralen i splittror men jag tror ändå att den alltid kommer vara tidlös, att våra moraliska gener att inte mörda alltid kommer finnas där i oss.
Lena =) säger:
Ja självklart. Den moralen grunden kommer nog alltid finnas inom oss. Jag håller med om att det är en tidlös moral och att det är en kunskap som vi alla delar. Vi alla vet egentligen vad som är rätt och fel och har samma förutsättningar att följa det. Men vissa väljer att bryta moralen och förgå brott.
[18. Anser du att vi alla har en lag skriven i hjärtat? En hjärtats lag?]
Eme’ säger:
En lag skriven i hjärtat, jag tolkar det som att det är någonting som vi själv skapar utifrån vårt sätt att se på saker som är viktiga, vad vi har vart med om osv. Vad tror jag på och vad är det viktigaste för mig att uppfylla? Jag tror att vi alla har någonting inom oss som skulle kunna kallas hjärtats lag, om man bortser från alla domstols-lagar. Det Paulu syftar på vad samvetet inom oss och tror man på det och inte all moralisk vetande tror jag att man kan ha en lag skriven i hjärtat, men det är nog från person till person, vad man väljer att tro på.
Lena =) säger:
Jag tror också att vi människor har en skriven lag i hjärtat, en hjärtats lag. Vi strävar ju efter någonting speciellt i våra liv. Vi bygger upp mål och saker vi vill uppnå med vårt liv utifrån erfarenheter, drömmar osv. Så självklart har vi en hjärtats lag. Och precis som du säger, så är det olika för person till person. Vad är ditt hjärtas lag Emelie? :-)
Eme’ säger:
Jag har aldrig tänk på detta sätt och kallat det ”hjärtats lag” men om jag tänker mig in i det vi diskuterat är hjärstats lag för mig att inte göra mig själv besviken och göra det som känns rätt. Vad är ditt hjärtas lag Lena?
Lena =) säger:
Hm. Mitt hjärtas lag är att helt enkelt se till att jag är så lycklig som möjligt. Att välja de valen i livet som gör mig så lycklig som möjligt och inte göra saker för andras skull. Mitt liv handlar om mig själv och jag ska alltså göra mig själv lycklig. Är jag själv lycklig så kanske jag till och med lyckas göra andra lyckliga runt omkring mig.
onsdag 27 maj 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar