onsdag 27 maj 2009

Filosofi B. Diskussion 3. Föreställning och vetande (Eme' = jag)

[1. Reflektion och värdering: Anser du att en föreställning någonsin blir säker kunskap? Eller är allt vi "vet" endast föreställningar?]

Lena =) säger:
Jag tror inte att våra trosföreställningar om Gud till exempel någonsin med rätta kan betraktas som kunskap. Det behövs liksom bevis för att det ska kunna tas som säker kunskap.

Eme’ säger:
Men det jag tror, blir ju för mig en slags kunskap. Utifrån mina erfarenheter och vad jag varit med om i livet så skapar ju jag olika föreställning och teorier - det blir även min kunskap.

Lena =) säger:
Ja visst, men kan det betraktas som kunskap med all rätta? Kunskap är för mig något allmänt. Där man vet vad som är rätt och fel och det är lika hos alla. En gemensam kunskap liksom. Jag tror mer att allt vi ”vet” bara är trosföreställningar. Det vi tror blir ju automatiskt till vad vi ”vet” men vi kan aldrig riktigt med rätta kalla det kunskap förrän vi egentligen fått det bevisat, tycker jag.

Eme’ säger:

Men visst är det möjligt att det kan bli till säker kunskap. Det beror ju förstås lite på vad det handlar om. Men genom att få saker och ting bekräftat och bevisat så blir det ju mer och mer säkrat som kunskap och inte bara något vi ”tror”.

[2. Reflektion och värdering: Anser du att "jag vet att jag är kär" är starkare än "jag tror att jag är kär"? Eller kan man aldrig veta det säkert?]

Eme’ säger:
Ja jag tycker att ”Jag vet att jag är kär” är starkare än att ”jag tror att jag är kär”. Ordet vet, känns helt enkelt mycket starkare och säkrare än ordet tror. Som att det blivit mer kunskap när man använder ordet vet.

Lena =) säger:
”Jag tror att jag är kär” känns mildare än ”Jag vet att jag är kär”. Precis som du säger så känns ordet vet mer säkert och mer som riktig kunskap. Man är verkligen helt säker när man använder ordet vet, speciellt i sådant sammanhang när det gäller kärlek. Men i detta sammanhang så kan jag heller inte riktigt låta bli att koppla det till tid. Att använda ”jag tror jag är kär” känns som något man använder tidigare än ”Jag vet att jag är kär”, just för att man helt enkelt inte skapat sig tillräckligt stora erfarenheter och kunskaper än.

Eme’ säger:
Precis. När man använder ordet tror så börjar man kanske i detta sammanhang känna känslor. Känna att det är någonting som finns där men man har precis som du säger, inte riktigt hunnit koppla det riktigt. Man har inte känt känslorna tillräckligt länge för att vara säker och därmed kunna använda ordet vet med all säkerhet.

Lena =) säger:
En annan fråga var ju också ” Eller kan man aldrig veta det säkert?” Det tror jag att man kan. När det gäller känslor så är det ju bara jag som kan svara för mina känslor. Jag tror (eller ska jag kanske säga vet i detta sammanhang) att jag kan vara helt säker på den frågan. Jag känner en skillnad när det gäller känslor i denna fråga om kärlek så jag vet också när jag är redo att använda ordet vet framför tror.

Eme’ säger:
Fast ibland kan man tro sig veta något helt säkert men som några år senare kan kännas helt fel? Att man då inte kan förstå hur man kunde vara så säker och säga att ”Han var den rätta killen för mig” till exempel.

Lena =) säger:
Ja, det har du helt rätt i. Men det har väl antagligen ändrats just för att man senare när man fått mer erfarenheter och kunskap om, i detta fall, den ”rätte” killen. Att man då senare kan ta tillbaka det för att man helt enkelt fått det bevisat att man hade fel.

Eme’ säger:
Men kan man då svara JA på att man någonsin kan veta något helt säkert?

Lena =) säger:
Jag tycker att man kan göra det. Eftersom att för stunden vet det. Då känns det rätt. Men sen kan ju alltid livet och folk omkring en göra en besviken och ledsen. Men du visste ändå för den stunden att han var den rätte, för det var SÅ det kändes just DÅ.

[3. Reflektion och värdering: Anser du att vi vet saker som vi senare inser att vi inte visste? Visste vi då eller trodde vi bara att vi visste?]

Eme’ säger:
Ja det var ju det vi nyss pratade om. Om vi tar samma exempel som sist ; ”Jag vet att han är den rätte killen för mig” men sedan några år senare då man har gjort slut så ser man tillbaka på det och förstår inte alls hur man kunde säga något sådant. Det måste ju vara för att man helt enkelt tror sig själv veta det.


Lena =) säger:
Ja det har du i och för sig rätt i. Nu när jag läste denna fråga så förstår jag lite mer hur de menar. Att man sedan några år senare ser tillbaka på det och inte alls förstår hur man kunde säga så, måste ju vara för att man tror sig veta som du säger. Eller för att man helt enkelt då kände sig så lycklig att lyckan gjorde en blind helt enkelt.

Eme’ säger:
Ja precis. Att det gjorde en blind och att det för stunden kändes som det rätta. Men att det mest är något man säger för att ja, man helt enkelt är så lycklig och fast i nuet.

Lena =) säger:
Mm, så vi visste nog egentligen inte. Vi bara trodde att vi visste.

Eme’ säger:
Ja exakt. Vi trodde att vi visste för att det verkligen kändes rätt just då. Då kände vi oss så säkra att vi kunde kalla det kunskap till och med, även om vi nog egentligen bara trodde.

[4. Reflektion och värdering: Anser du att det finns något i ditt liv som du begriper genast och med visshet? Något du inte kan betvivla?]

Lena =) säger:
Jag tror att det finns saker i mitt liv som jag verkligen är helt säker på, som jag inte betvivlar. Jag vet till exempel att mina föräldrar älskar mig, vad jag än gör. Det har jag hittills aldrig behövt tvivla på faktiskt, dock är jag kanske inte helt säker på att jag aldrig kommer att göra det? Det är nog svårt att vara helt 100 % säker på något, och aldrig någonsin betvivla det.

Eme’ säger:
Jag tror att det är svårt att hitta någonting som man verkligen inte kan betvivla. Även hur mycket jag än vill det. Jag ”hoppas” och tror att mina föräldrar älskar mig vad jag än gör men på sätt och vis kan jag inte vara helt säker. Jag vet ju egentligen inte vad de tänker. Bara för att det är sagt att ”alla föräldrar älskar sina barn vad som än händer” är det inte säkert att det gäller. Hur mycket jag än vill som sagt.

Lena =) säger:
Nej precis, man kan ju aldrig styra eller se vad någon annan människa tänker och heller inte styra över framtiden. Så, det är nog svårt att verkligen lita på något till 100 % och aldrig betvivla det.

[5. Reflektion och värdering: Anser du att du bygger din världsbild på säkra vissheter och grundläggande påståenden? Eller gissar du dig fram?]

Eme’ säger:
Jag anser att jag bygger min världsbild efter vad jag tror på. Vi har alla olika tro, teorier och mål med livet och jag tror det är det som målar upp vår världsbild.

Lena =) säger:
Ja visst är det så. Jag tror inte riktigt att det finns något eller någon annan än mig själv som bestämmer hur min världsbild ser ut. Jag bygger den helt enkelt på mig själv och som du säger, utifrån vad jag tror på och vad jag vill med mitt liv, så bildar jag även min världsbild.

Eme’ säger:
Det Descartes säger ”Jag tänker, alltså är jag” är väldigt smart sagt. Det är ju verkligen så. För det jag tänker, tror och står för, det skapar ju mig och även min världsbild. Jag väljer ju helt och hållet själv och tar ju även till erfarenheter utifrån världen och kunskap runt omkring mig. Det rör ju också min världsbild – oavsett om jag vill eller inte.

Lena =) säger:
Jaa precis. Att säga att man gissar sig fram till sin världsbild låter ju lite fel. Vi gissar ju inte, vi får det ju förklarat utifrån erfarenheter och kunskaper som du säger.

[6. Reflektion och värdering: Anser du att religiösa påståenden på sin höjd är känslomässiga yttranden? T. ex. att Jesus levde och dog för alla människors befrielse?]

Eme´ säger:
Ja alltså jag tror att det blir vad man gör det till. Vad man tror på. Just då det gäller religion. Jag tror att vi mår bra utav religiösa påståenden. Skulle det inte stämma så spelar det ingen roll, religiösa påståenden är inte samma sak som att påstå någonting naturvetenskapligt, det måste vara rätt, då kan man inte vara tro, då måste man veta. Så ja, jag anser att religiösa påståenden är känslomässiga yttranden.

Lena=) säger:
Själv så tror jag inte på att religiösa påståenden är känslomässiga yttranden. För mig som inte är troende är det otänkbart. Att Jesus levde och dog för alla människors befrielse är förmodligen en myt som ingen egentligen vet om det är ”sant” eller inte. Går det inte att bevisa är det ingen kunskap.

[11. Reflektion och värdering: Anser du att sannolika gissningar är kunskap?]

Lena =) säger:
Jag tycker att det säger sig självt redan i frågan. Gissar du så vet du inte helt säkert.

Eme’ säger:
Men en sannolik gissning. Med sannolik menas ju att det verkligen skulle kunna vara så, att det är logiskt och rätt. Så en sannolik gissning är ju väldigt nära kunskap. Men jag anser inte riktigt att man kan kalla det kunskap förrän något bevisar att det verkligen är rätt, och inte bara en sannolik gissning.

[18. Reflektion och värdering: Anser du att det mesta du lär dig i skolan tvingas du bara lita på? Att du egentligen inte vet något av det?]

Eme’ säger:
Det jag får förklarat för mig i skolan känns ganska påtvingat, som att det är meningen att vi måste förstå det och måste tro på det. Det bara är som det är och inget mer med det. Jag kan inte riktigt påstå att jag tror på allt jag lär mig i skolan.

Lena =) säger:
Jaa precis. Det känns som att det lärarna berättar för oss helt enkelt är något som vi verkligen måste tro på. Precis som du säger, något vi måste förstå och tro på för att vi ska kunna klara ett godkänt i ämnet. Jag kan inte säga att jag vet något om det jag lärt mig skolan, utan det är bara ord egentligen. Jag har ju själv inte några erfarenheter eller kunskaper om t ex histora så därför känns det lättast att tro på det som lärarna och böckerna säger. Men jag vet ju egentligen ingenting om det.


[20. Reflektion och värdering: Anser du att kristna eller andra troende har säker kunskap om Gud? Eller bara om sina egna förställningar om Gud?]

Lena =) säger:
Jag är inte troende och jag kan inte påstå att jag har någon som helst kunskap om Gud. Det är lite som vi skrev gällande skolan. Det jag lärt mig i skolan om t ex Gud känns mest påtvingat som något jag ska tro på men egentligen har jag inte alls någon kunskap om det.

Eme’ säger:
De som är t ex kristna är ju såklart mer insatt i tron om Gud. De vet ju antagligen mer än vad vi gör. Sen om det bara är egna föreställningar om Gud eller om det är säker kunskap är ju en annan fråga. Det kan ju diskuteras. Men jag måste nog säga att deras starka tro till Gud gör att det blir mer säker kunskap, eftersom att det de tror på automatiskt även blir till kunskap för dem. Det är ju det de vet.

[28. Reflektion och värdering: Vilka föreställningar anser du viktigast för hur vi lever och tänker: sinnenas, minnenas eller trons?]

Lena=) säger:
Jag anser minnenas helt klart. Eftersom vi inte kan utföra några som helst ”ärenden” om vi inte hade minnenas föreställningar. Man skulle behöva lära om sig allt eftersom och inte minnas vad vi kan. Visst är dom andra föreställningarna också viktiga men för att leva ett så ”normalt” liv som möjligt skulle jag anse att minnenas är viktigast för hur vi lever och tänker. Jag skulle t ex kunna leva utan trons föreställningar men absolut inte utan minnenas.

Eme´säger:
Ja okej. Alltså om man ser till hur vi är skapta är ju våra sinnen viktigast för hur vi lever och tänker. Ser man på hur vi lever idag, i dagens utveckade samhälle kan minnenas och tron vara viktiga. Minnenas för att minnas hur allt går till eftersom allt kräver intelligens. Trosn för att vi ska ha en ”kämparglöd” eftersom det finns mycket idag som inte går ihop. Så om man ser till idag tycker jag att minnenas och trons är viktigast. Förr alltså om vi tänker medeltid osv, sinnenas.

Filosofi B. Diskussion 2. Gemensam grund. (Eme´= jag)

[1. Anser du att det bör finnas en gemensam moralisk grund för alla folk i världen ?]

Eme’ säger:
Det beror lite på hur man ser på det, jag tycker att alla borde ha samma moraliska grund då det gäller människans rätt att leva osv, det vill säga att det är fel att döda. Med saker som är mindre som kan ses ur olika synvinklar tycker jag lite annorlunda, rätt eller fel att göra abort? Det tycker jag man kan ha olika åsikter om och alltså inte gemensam moralisk grund då det gäller sådana saker. Men då det gäller mord osv tycker jag verkligen att moralen borde vara densamma.

Lena =) säger:
Ja självklart ska det vara en jämlik moralisk grund överallt. Det är för oss helt självklart att det är fel att mörda och det är stämmer ju överallt bland världens länder. Jag tycker nog att det ska vara en gemensam grund för alla folk i världen, varför ska vissa saker vara fel för oss, men kanske rätt eller i alla fall mer accepterat hos andra? Det låter ganska konstigt. Fast… Som du nämnde abortfrågan som ett exempel. Det kanske anses mer OK i vissa länder och bland vissa människor, just för att de kanske inte har samma förutsättningar, möjligheter etc.

Eme’ säger:
Självklart vore det enklast om alla folk i världen hade samma moraliska grund. Men som du sa så har inte alla samma förutsättningar då det gäller det mesta, det är alltid länder som har det bättre än andra och automatiskt ändras moralen då.

Lena =) säger:
Ja precis. Man måste nog ta hänsyn till t ex landets förutsättningar när det gäller moralen. Även om det kanske vore lättast om allt folk i världen hade samma moraliska grund.

Eme’ säger:
Jaa precis. Man måste ju kolla på folkets förutsättningar.

[2. Anser du att läkare alltid bör rädda liv och aldrig döda någon patient, även när anhöriga vill det ?]

Lena =) säger:
Läkarens uppgift är ju först och främst att rädda liv, helt klart. Men jag tror inte alltid att alla människor vill bli räddade, att de helt enkelt ibland väljer döden framför ett liv med handikapp etc. Jag vet att jag själv t ex hellre skulle dö än att leva ett liv där jag är beroende av andra människor och dess hjälp. Så… skulle jag ligga på sjukhus och få veta att mitt framtida liv skulle vara helt beroende av andra människor pga handikapp osv. Då skulle jag hellre troligen vilja ta mitt liv – hellre ett kort och lyckligt liv än ett långt och ”tomt”.

Eme’ säger:
Jag håller med dig till viss del Lena. Jag tycker att om jag skulle ha ett liv helt passivt beroende av respirator etc skulle jag hellre somna in. Men samtidigt förstår jag att det är fel att döda vilket läge de än är, även fast det menas väl. Läkare har det nog inte lätt, tänk att stå inför den uppgiften att låta en människa somna in. Jag skulle nog inte kunna leva med det även fast anhöriga vill det. Svår fråga som kan ses lite hur som helst, i olika synvinklar precis som med moralen.

Lena =) säger:
Ja precis, det kan inte alls vara lätt som läkare att ta dem besluten. Men alltså, anhöriga kanske inte alltid ska få avgöra heller om någon ska få somna in eller inte, även om de kanske vet vad personen vill. Men det känns som något så pass viktigt och stort så att personen själv i fråga ska vara den som avgör det. Dock går ju inte alltid det… Det är som sagt en väldigt svår fråga. Men om jag ska svara kort utan massa förklaringar och argument – Jag anser att en läkare ska få ta en patients liv, ifall det är vad som önskas.

Eme’ säger:
Ja det finns ju så många olika situationer men jag är iaf för dödshjälp i vissa fall. Jag är inte mot det helt ut. Jag tycker att det borde finnas något slags förskrivet där man har skrivit under på om man vill ha dödshjälp eller inte då man hamnar i en situation där man är hjärrndöd eller något liknande.

Lena =) säger:
Ja, det tycker faktiskt jag med. Att det är smart med något slags system, att man skriver på sådant i förväg. Något slags preliminärt. Det skulle ju i alla fall underlätta en del även om man som person inte riktigt kan sätta sig in i en sådan situation…

[3. Anser du att vissa människor bör dödas, eftersom de lever ovärdiga liv? Bör detta gälla oavsett ålder? Oavsett om de lever i mammas livmoder eller är födda?]

Eme’ säger:
Jag tycker att alla har rätt till liv och har sin plats på jorden. Att alla behövs oavsett ”ovärdiga liv”. Man kan ju diskutera om rätten till abort är okej, om barnet är oönskat. Jag tycker att abort är okej om våldtäkt är orsaken till graviditeten. Annars tycker jag att det borde finnas ett ansvar hos föräldrarna.

Lena =) säger:
Om dom med ”ovärdiga liv” menar de som lever med handikapp och svårigheter för att leva ett ”normalt” liv så tycker inte jag att dom ska dödas. Herregud, det låter ju helt sinnessjukt. Där kommer vi ju lite tillbaka på ovanstående fråga - om det ska vara okej att döda ifall en patient vill. Om en människa känner att dom har ett ”ovärdigt liv” kanske det kan diskuteras eftersom att det kanske bara gör mer skada än nytta. Men det är ju något individuellt. Jag tycker att abort är okej då det ibland faktiskt kan vara en olyckshändelse. Det ska dock inte användas som preventivmedel!

Eme’säger:
Ja denna fråga håller lite ihop med ovanstående. Men det är inte personen i sig som bestämmer utan föräldrarna oftast. Ja det är verkligen från person till person. Jag håller med om att abort inte skall användas som preventivmedel, absolut inte.

Lena =) säger:
Precis. ”Ovärdiga människor” borde inte dödas. Absolut inte. De är inte mindre värda än någon annan.

[4. Anser du att det vore rätt att döda vissa människor för att hjälpa andra? Alltså inte att konsekvenserna är bra utan att handlingen är moraliskt riktig?]

Lena =) säger:
Jag kan inte riktigt tänka mig när det ska vara rätt att döda någon för att rädda andra. Eller jo självklart om någon människa går emot mina kompisar till exempel och försöker döda dem, då tycker jag självklart att det kan vara rätt att döda den onda, även om det på längre sikt inte är det rätta valet bara för att det känns rätt för stunden.

Eme’ säger:
Ja alltså rent instinktivt räddar vi ju de i vår ”flock” framför de okända. Det tror jag vi alla har i oss. Men man kan ju ställas i inför andra situationer, tex något traumatiskt som ett skepp skulle sjunka. Vilka ska man rädda? Går vissa före andra i livbåtarna som i Titanic? Jag ser inte att vissa är mer värd än andra, eller tycker inte heller att vissa ska ”gå före”.

Lena=) säger:
Nej men tack och lov är det bättre nu än förr i tiden under Titanic. Då var det ju klassuppdelat och de rika adelmänniskorna gick före arbetarklassen. Det är inte okej, rent moraliskt, men det är något som finns inom oss, att rädda våra nära och kära.

Eme’ säger:
Ja den här frågan är egentligen svår att svara på såhär på förhand. Jag skulle förmodligen handla annorlunda då det verkligen kommer till kritan. Alltså är det inte moraliskt rätt men för våra instinkter är det ju det.


[5. Anser du att åtal inte bör väckas mot alla former av mord?]

Eme’ säger:
Mord och i vissa fall försvar. Poliser som skyddar och försvarar en kollega som hotas kan ibland döda den personen som utför detta mot den andra polisen, det tycker jag är rätt. Då det gäller försvar borde inget åtal väckas tycker jag.

Lena =) säger:
Nej precis. Det är ju skillnad på mord i självförsvar (om man ens kan kalla det mord då) och ett sådant mord som händer ute på gatorna. Åtal borde inte väckas ifall det sker inom självförsvar men det är ändå viktigt att verkligen dra gränsen för självförsvar. Ifall en polis skjuter en brottsling för att det ”behövdes” så borde det inte väckas åtal. Polisen vet nog vad som behövs och inte behövs göra i olika situationer så, det är nog bara att lita på att polisen gör det rätta. Om en vanlig privatperson blir attackerad ute på stan t ex och mördar någon i självförsvar, då är det väldigt svårt att veta vad som är rätt och inte. Det kanske är så att ingen annan såg vad som hände? Hur vet man egentligen vad som är rätt och fel då? Bör åtal väckas?

Eme’ säger:
Poliser är ju utbildade och vet vad dom gör och vet vad dom ska göra i sådana situationer. En privatperson som dödar någon i försvar kanske inte bör dömas för mord men en utredning bör självklart göras. Dock inte åtal. Det kan ju hända att personen i fråga provocerar fram någonting så att denne ska kunna ”försvara sig” och få det att se ut som ett självförsvar.

Lena =) säger:
Ja självklart ska ändå en utredning göras. Det är ju en ganska svår gräns för att se vad som räknas som självförsvar och inte. Därför måste det självklart göras en utredning av mordet.

[6. Anser du att skäl såsom önskan om kön eller praktiska bekvämlighetsskäl ska räcka för att döda barnet ? Spelar tidpunkten i barnets liv någon roll?]

Lena =) säger:

Nej jag tycker inte att abort ska användas som ett alternativ bara för att det ligger exempel en pojke i magen och man egentligen önskat en flicka. Det är bara konstigt. Barnet där i lever ju och ska inte dödas bara för att det har "fel kön". Det känns bara omänskligt, som att designa barn typ. Och tidpunkt, klart det spelar roll. Barnet börjar ju så småningom leva där inne i magen :O

Eme’ säger:
Har man avsiktligt tagit på sig att bli förälder ska man inte bry sig om sånt som kön eller missbildning på barnet, det är sådant som man får räkna med att det inte blir som man "vill", annat är det om du blir med barn ovetande eller mot din vilja, självklart tycker jag abort är okej i ett sånt läge, och då kan barnet ha blivit lite äldre också, vet du om att du är med barn och ska göra abort bör man göra det så snabbt som möjligt.

Lena =) säger:
Nej helt sant. Önskar man barn får man ju faktiskt även ta ansvaret för att det inte alltid blir precis som man önskat. Och ja, abort tycker vi båda är okej om det är oönskat (så länge det inte används som preventivmedel). Och självklart ska det ske så tidigt som möjligt. Det är ju bara värre både för mamman och för barnet om man väntar med att ta bort det. Det blir ju lite mer av ett "mord" om man väntar, då barnet faktiskt lever.

Eme’ säger:
Ja men så finns det ju oansvariga personer, som kanske gör abort bara för att könet är fel, det går nog inte att undgå. Men för mig är det helt oacceptabelt.

[7. Anser du att det är moraliskt riktigt att födda barn som mamman inte tycker om lämnas att dö?]

Eme’ säger:
Glover tänker på ett sätt som jag absolut inte kan förstå, hur han ens kan leva med att tycka så. Som jag sagt tidigare så har alla som föds en plats och en mening för mig, och kan inte "ersättas" av ett annat barn över huvud taget. En mamma som lämnar sitt barn att dö för att hon önskar ett annat ska nog inte ha barn alls. En riktig mamma älskar sitt barn vilket kön det än är och hur det än ser ut.

Lena =) säger:
Låter man sin graviditet gå så pass långt att man väljer att föda barnet så gör man ju det förhoppningsvis för att man vill ha barn. Om man senare då dödar barnet (känns hemskt att ens säga så) så måste det ju enbart vara för att man är besviken. Att barnet inte har det kön/utseende som man önskar osv. Det är helt sjukt, och Glovers tankesätt är verkligen helt sinnesrubbat. Vill man ha barn så är man förhoppningsvis även redo att bli en mamma, och en mamma ska precis som du säger, älska sitt barn oavsett. Fast samtidigt lever ju ändå barnet i magen också… Men då känns det mer ”okej” att ta bort det.

Eme’ säger:
För mig är barnet egentligen inte ett "barn" förrän det kommit ut, men självklart lever det också i magen, men inte på samma sätt. Abort är okej till vecka 24 (om jag inte minns fel) och senare än så ska man inte "döda" sitt barn. Har man tagit på sig ansvaret utav ett barn ska man som sagt göra det fulländat.

Lena =) säger:
Ja alltså… Jag tycker att det är ett barn även om det ligger i magen. Men av anledningen till att det inte fötts och sett världen ännu så känns det lite mer ”okej” att ta bort det när det ligger i magen. När barnet är fött förstår jag inte hur en mamma kan ta bort sitt barn. Det ska ju vara världens finaste ögonblick att se sin nyfödda son/dotter, inte något som man vill döda.

Eme’ säger:
Men som sagt verkar det finnas människor utan känslor.

[8. Anser du att det är stor skillnad på ofödda och födda barn? Kan du tänka dig att det faktiskt finns god anledning att döda födda barn? Vilka anledningar godkänner du moraliskt?]

Lena =) säger:
Vi har ju i ovanstående fråga redan pratat om skillnaden mellan födda och ofödda barn. Jag anser att det är ett barn med liv oavsett om det ligger i magen eller inte. Men det blir på något vis mer verkligt när barnet väl föds, eftersom att det då verkligen finns. Det går att ta på och ja, finns verkligen. God anledning att döda födda barn?

Eme’säger:
För mig finns det en viss skillnad. Det barn som föds får som en gåva, livet. Och barn som i magen dör utav bortfall kanske inte är ment att leva. Låter konstigt men på något sätt låter det också logiskt. Att döda ett barn med en god anledning känns absurt, för mig finns det ingen god anledning. Kanske om barnet är gravt, gravt skadat på något sätt som gör att barnet i framtiden bara kommer få det svårt och inte kan leva sunt.

Lena =) säger:
Ja finns det någon god anledning till att döda ett fött barn så ska det väl vara någon sådan. Att barnet är så pass skadat för att leva ett liv utan alltför mycket problem. Men det känns ändå fel att säga att det är en god anledning till att döda. För det är verkligen ändå inte en anledning. I sånnafall borde det göras så tidigt som möjligt ifall det verkligen är ett så stort problem. Allt för att inte barnet ska börja utvecklas, minnas saker och ja, komma igång med livet. Då blir det bara ännu mer hemskt. Det känns faktiskt bara fel att döda ett fött barn.

Eme’ säger:
Ja det känns bara fel att döda ett fött barn, men huvudsaken ingen får lida sig genom livet.

Lena =) säger:
Njae, det förstås. Det blir ju bara jobbigare, både för personen själv och alla andra runt omkring.

[9. Anser du att vi kan lägga traditionella principer åt sidan när vi inte känner att vi behöver dem?]

Eme’ säger:
Ja klart vi kan lägga de traditionella principerna åt sidan om vi behagar och ta in nya principer om vi vill. Till skillnad från aritmetiska principerna inom t ex matematiken där det bara finns ett rätt. Traditionella principer förändras med tiden tror jag och är annorlunda över hela världen, det vi tycker är fel om t ex barnamord här i Sverige kan vara rätt i ett annat land. Så ja, jag tycker att vi kan lägga de åt sidan, till skillnad från aritmetiska principer.

Lena =) säger:
Jag håller med dig om de aritmetiska principerna, att de inte går att ändra eftersom att det bara finns ett rätt och fel. Jag vet inte riktigt om jag ska hålla med dig om de traditionella principerna. Det känns lite som att, om man en gång ansett något som fel, så är det alltid så. Inget man ändrar efter åsikter senare. Är det fel så är det fel helt enkelt.

Eme’ säger:
Okej. men jag tror att vi kan ändra på vår moraliska tanke genom att samhället ändras så som lagar. det är lätt att den moraliska tanken ändras då med.

Lena =) säger:
Jamen, lagarna ändras ju mest för att man insett att något inte håller, att det är något som brister i logiken alltså. Själva åsikten bakom lagen är ju ändå densamma. Samma åsikt om vad som är rätt och fel, alltså går det för mig inte att ändra på de traditionella principerna.

Eme’ säger:
Var person bör ha en egen moralisk uppfattning om saker fastän den starkaste gruppen vunnit en konflikt och har makt.

[12. Anser du att det är farligt att inte ha någon gemensam moralisk grund? Vilka risker innebär det?]

Lena =) säger:
Ja, jag anser att det är ”farligt” att inte ha någon gemensam moralisk grund. Då tänker jag på större frågor gällande t ex abort, rasism, homosexualitet etc. Varför jag skriver farligt inom citattecken är för att det är ju endast farligt ifall vi människor inte kan hantera att vi har olika moraliska grunder och tankar. Det är ju vi själva som väljer att bråka om det, gör vi det, så kan det mycket väl vara farligt att inte ha en gemensam moralisk grund. Det är då lätt att det blir konflikter och större bråk.

Eme’ säger:
Viss moral tror jag måste vara gemensam, så som vad gäller att mörda, stjäla, ljuga osv. Sådana saker som kan påverka andra på ett negativt sätt om vi skulle få ha en ”fri” moral om just det. Visst kan man ha en egen moral i huvudet och samtidigt följa lagen. Men att utgå från sin moral och sätta den i spel innebär nog en stor risk.

Lena =) säger:
Ja precis. Det är ju fritt att tänka hur man vill men sedan hur man väljer att hantera det man tycker, det är ju en annan femma. Väljer man att göra verklighet av det man vill och tänker så får man ju även stå sitt kast och hantera konsekvenserna av det. För då är det nog lätt hänt att det skapar konflikter om det rör större frågor som kan uppröra andra.

Eme’ säger:
Ja vi har ju ett lagsystem utav en anledning, som bör följas. En egen moral kan man såklart ha gällande saker som inte rör lagen, t ex vad du tycker om abort.

Lena =) säger:
Precis J

[13. Anser du att skolskjutningarna har med föräldrarnas moraluppfattning att göra?]

Lena =) säger:
Jag tror inte att det har någonting med föräldrarnas moraluppfattning att göra. Vi skapar oss själva vår egen moral efter vad vi märkt fungerar och inte, vad som är rätt och fel helt enkelt. Att elever springer runt och skjuter i skolans lokaler har väl ingenting med föräldrarnas moral att göra?

Eme’ säger:
Nej jag tror inte heller det har med föräldrars moral att göra, som du sa så skapar vi oss själva vår egen moral och i vissa fall tror jag att det nästan kan vara tvärt om, att ett barn vill visa sina föräldrar att de är "självständiga" och säger emot sina föräldrars moral.

Lena =) säger:
Ja, precis. Säger föräldrarna t ex ”Du får inte göra det och det” etc så gör ju oftast barnen det. Det blir ju mer spännande när det är förbjudet. Men jag tror ändå inte att det har med föräldrarnas moraluppfattning att göra.

[14. Anser du att biologin kan förklara varför vi haft en gemensam moralisk grund tidigare?]

Eme’ säger:
Ja på sätt och vis tror jag att biologin kan förklara varför vi haft en gemensam moralisk grund. Jag tror att det finns i våra gener att vi t ex inte ska döda andra människor för att vi ska ha en hållbar fortplanting, däremot har vi i oss att det inte är fel att döda ett djur. Men med tiden har vår moral sakta förändrats och splittrat sig pga olika kulturer osv.

Lena =) säger:
Ja det finns nog någonting i generna som säger att det är fel att mörda t ex. Och antagligen har väl den gemensamma moraliska grunden försvunnit med tiden eftersom att vi under livets gång skapat oss åsikter osv som kanske är starkare än vad våra gener säger.

[15. Kan du tänka dig att moraliska frågor egentligen inte betyder någonting alls?]

Lena =) säger:
Att en fråga som ”Är det alltid fel att mörda?” bara skulle betyda något på ytan låter konstigt. När jag ser en sådan fråga så vet ju jag vad alla orden betyder och kopplar det till något i verkligheten. Och jag vet ju att det är fel att mörda. Klart att det betyder något?

Eme’ säger:
Klart det betyder något annars skulle man väl inte fråga det? Förmodligen finns de moraliska frågorna för att vi kopplar de till något i verkligheten, som du sa.

Lena =) säger:
Precis. Jag kan inte tänka mig att det är så, att moraliska frågor inte betyder någonting alls.

[16. Anser du att den viktigaste principen för moral bör vara sökandet efter njutning och undvikadet av smärta?]

Eme’ säger:
Ja på sätt och vis tror jag att det är den viktigaste principen eftersom vi ständigt vill tillfredsställa våra behov. Allt vi gör, jobbar för att få pengar osv gör vi för att kunna njuta av vad pengarna gör för oss. Och också för att det undviker smärtan vi inte vill ha.

Lena =) säger:
Precis. Det viktigaste i livet är ju självklart att uppleva njutning i olika former. Vi gör ju ingenting om vi inte tror att det är bra för oss själva. Vet vi att något kommer ge oss ENBART dåliga konsekvenser gör vi det ju inte. Ett exempel är ju vid ett rån typ, det gör man ju för att det goda, njutningen (alltså pengarna) går före och påverkar oss mer än vad det negativa, konsekvenserna gör (om vi åker fast dvs).

Eme’ säger:
Ja spänningen i ett rån att det kan gå fel och ge ”smärta” gör ju att njutningen om det går bra ännu större.

Lena =) säger:
Precis. Så ja, den viktigaste principen för moral i vårt liv är alltså att uppsöka njutning och undvika smärta. Men bara för att vi vill uppnå njutning ska vi inte ta till omoraliska och förbjudna metoder för att komma åt det. Det är ju ändå moral vi pratar om.

Eme’ säger:
Ja utan att söka njutning tror jag att livet skulle vara ganska tråkigt, ingenting att sträva efter. Allt vi gör om man tänker efter är ju för att uppnå njutning.

[17. Anser du att den tidlösa moralen kan vara en allmän kunskap som vi egentligen alla delar?]

Lena =) säger:
Ja, precis som det i texten står så har vi alla människor en gemensam moralisk grund eftersom vi vet att det är fel att mörda, stjäla osv. Sen har ju människor brutit mot den moralen med tiden men det finns ju ändå inom oss att det är fel, och därför straffas vi också för det. Jag måste nog hålla med om att den tidlösa moralen (fel att mörda osv) alltid kommer finnas kvar som en moralisk grund för oss alla och att det är en allmän kunskap som vi alla delar - vi alla vet att det är fel.

Eme’ säger:
Ja den moral som vi starkast har kvar gemensamt i våra gener är nog att vi inte ska mörda, eftersom vi måste föröka oss, som vår instinkt säger. Den moralen har vi senare satt som lagar som straffar oss om vi går emot den moralen. Så ja jag tror att den tidlösa moralen kan vara en allmän kunskap som vi alla delar. Bara det att vi senare har utvecklat moralen i splittror men jag tror ändå att den alltid kommer vara tidlös, att våra moraliska gener att inte mörda alltid kommer finnas där i oss.

Lena =) säger:
Ja självklart. Den moralen grunden kommer nog alltid finnas inom oss. Jag håller med om att det är en tidlös moral och att det är en kunskap som vi alla delar. Vi alla vet egentligen vad som är rätt och fel och har samma förutsättningar att följa det. Men vissa väljer att bryta moralen och förgå brott.

[18. Anser du att vi alla har en lag skriven i hjärtat? En hjärtats lag?]

Eme’ säger:
En lag skriven i hjärtat, jag tolkar det som att det är någonting som vi själv skapar utifrån vårt sätt att se på saker som är viktiga, vad vi har vart med om osv. Vad tror jag på och vad är det viktigaste för mig att uppfylla? Jag tror att vi alla har någonting inom oss som skulle kunna kallas hjärtats lag, om man bortser från alla domstols-lagar. Det Paulu syftar på vad samvetet inom oss och tror man på det och inte all moralisk vetande tror jag att man kan ha en lag skriven i hjärtat, men det är nog från person till person, vad man väljer att tro på.

Lena =) säger:
Jag tror också att vi människor har en skriven lag i hjärtat, en hjärtats lag. Vi strävar ju efter någonting speciellt i våra liv. Vi bygger upp mål och saker vi vill uppnå med vårt liv utifrån erfarenheter, drömmar osv. Så självklart har vi en hjärtats lag. Och precis som du säger, så är det olika för person till person. Vad är ditt hjärtas lag Emelie? :-)

Eme’ säger:
Jag har aldrig tänk på detta sätt och kallat det ”hjärtats lag” men om jag tänker mig in i det vi diskuterat är hjärstats lag för mig att inte göra mig själv besviken och göra det som känns rätt. Vad är ditt hjärtas lag Lena?

Lena =) säger:
Hm. Mitt hjärtas lag är att helt enkelt se till att jag är så lycklig som möjligt. Att välja de valen i livet som gör mig så lycklig som möjligt och inte göra saker för andras skull. Mitt liv handlar om mig själv och jag ska alltså göra mig själv lycklig. Är jag själv lycklig så kanske jag till och med lyckas göra andra lyckliga runt omkring mig.

Filosofi B. Diskussion 1. Människan (Eme´= Jag)

- Lena, =) säger:
hej emelie =)

Eme' säger:
hej lena J

- Lena, =) säger:

då kör vi igång med fråga ett!

Eme' säger:
ja det tycker jag verkligen!

1.Reflektion och värdering: Anser du att människan har en särställning på jorden? Vilka skäl har du för din uppfattning?

- Lena, =) säger:
Vad menar dem egentligen med särställning?

Eme' säger:
jag tolkar det som att vi människor har en sådan stor makt att vi kan styra egentligen allt, alltså en särställning gentemot alla andra individer, vi skapar egentligen deras framtid, eller vad tror du?

- Lena, =) säger:
Jaha ja jag tänkte också lite så…

- Lena, =) säger:
men ja, det tror jag verkligen att vi har. det känns som att vi människor byggt upp hela samhället och att djuren bara finns här, att de inte har samma samhälle och så som vi. Det känns lite som att det kretsar runt oss människor!

Eme' säger:
Okej jag förstår hur du tänker, jag tänker så att då det gäller människan är vår hjärna så extremt utvecklad att det är det som gjort att vi har så stor makt och kan styra allt, vi kan ju tänka i olika steg, t ex " Om jag gör så här eller detta så händer det" alltså förutse saker, så långt har ingen annan individ kommit i utvecklingen, därför har vi ingen konkurrent i samhället…

- Lena, =) säger:
aah, det har du faktiskt rätt i.. djur tänker ju inte alls på samma sätt som vi människor

- Lena, =) säger:
Men jag kan ändå inte låta bli att fundera om det verkligen är så.. för jag menar, klart att vi människor anser att vi liksom äger samhället och att det är "vårat". Men hur vet vi egentligen inte att tex myrorna tänker exakt likadant? deras myrstack är ju deras samhälle och för dom kretsar ju allt runt det och dem.

Eme' säger:
Ja precis, det vi är bra på och utvecklar, t ex bilar datorer etc är viktigt för oss. vi människor är ju smarta på ett sätt att vi kan styra det vi gör idag i samhället, men djur har vissa sinnen otroligt mer utvecklade än vi, T ex kattens hörsel och hundens luktsinne, det är ju deras viktiga egenskaper, för att överleva, där har vi inte en chans!

- Lena, =) säger:
nej precis, det stämmer ju.. helt klart. men som jag sa, så tror inte riktigt jag att vi människor har en särställning på jorden. Det är lite som jag anser när vi jobbade med texten Jaget, att det känns lite som att allt ibland kretsar runt mig, även om det låter egoistiskt. Jag tror det är samma sak här, bara för att vi helt enkelt inte vet bättre.

Eme' säger:
Ja precis, det beror ju på vad som är viktigt för den arten, för myror är deras stack allt de har och lever för, för oss är det helt andra saker.. jag tror ändå att vår "särställning" hör till slumpen, det har ju alltid funnits olika "rangsatta" djur och just nu är människan högst i rang, på t ex medeltiden hade inte människan så stor makt som vi har idag.

- Lena, =) säger:
Jo du har säkert rätt i det med slumpen, för som du säger så har vi ju olika rangordningar. Men jag tror ändå att vi är lite egoistiska i den här frågan.. vi har ingen mer särställning än andra djur och arter, för precis som du säger så är olika saker viktiga för olika arter…

Eme' säger:
Precis, det är från art till art..
Så? över till fråga två? =)

- Lena, =) säger:
precis =D haha

2. Reflektion och värdering: Anser du att du har en själ och en kropp som drar åt olika håll? Har du svårtyglade begär? Vill din själ eller ditt förnuft något annat än begären?

- Lena, =) säger:
Oj de var djupt, hehe =)

Eme' säger:

okej vi delar upp själva frågan, en del i taget.
Så, anser vi att själen och kroppen drar åt olika håll?

Eme' säger:
Som vi har diskuterat i filosofi A tycker jag att kroppen är ett slags verktyg till själen, så logiskt sätt så tycker jag att de inte drar åt olika håll, själen tar ett beslut som kroppen slutför fysiskt..

- Lena, =) säger:
jaa precis.. jag är ju själen så kroppen har ju liksom inte lika stor roll eftersom den i stort sett bara hjälper till att utföra det själen/jaget vill.

- Lena, =) säger:
så isånnafall är det ju mer hjärnan och hjärtat som går åt olika håll.. men både hjärna och hjärta tillhör ju liksom själen..

Eme' säger:
ja kroppen arbetar ju för själens skull, men jag kan tycka att eftersom vi inte behöver fara illa om vi mister t ex en arm eller ben så kan vi leva vidare, men mister vi vårt hjärta eller hjärna skulle vi inte överleva eller vara samma person som innan, därför kan jag hålla med till viss del att hjärtat och hjärnan hör till själen på något vis.. de hör ihop=)

- Lena, =) säger:
jaa precis! så på första delfrågan är vi ju egentligen överens..
svårtyglade begär..hmm..

Eme' säger:
självklart är vissa begär svårtyglade men svårt betyder ju inte omöjligt, alltså kan man klara av det som är svårttyglat.. om du förstår?

- Lena, =) säger:
jaa alltså ja, klart att det går.. vi har ju liksom olika begär och saker som vi verkligen måste göra. men ja, klart vi kan motstå dem också.. fast.. om man tänker på tex hunger.. den kan vi ju inte motstå allt för länge? då blir det ju farligt.. så någon gång måste man ju även ge vika?
så vissa begär kanske inte riktigt går att avstå ifrån.

Eme' säger:
Ja men begär är väl till för att inte farliga situationer ska uppstå, ellerhur? vi har hungerbegär för att vi inte ska svälta osv..

- Lena, =) säger:
jaha joo.. det förstås, lite som en ringklocka som säger till att nu är det dags att äta till exempel. men vill inte jag äta, fastän min kropp säger till, så går det ju att stå emot.. så, viljan är väl troligen starkare

Eme' säger:
Okej, men jag tror ändå att begären borde vara den starkaste eftersom det är en slags instinkt, då vi säger att vi inte "borde" äta är det bara någonting vi har fått för oss.. i naturen är begären de som gör att vi överlever så jag tycker de är starkare än viljan

- Lena, =) säger:
jaa, alltså i grund och botten är det ju säkert så.. som att vi skapat en vilja idag, i tiden vi lever i nu..men samtidigt känns det som att nu när vi bildat viljan så har den blivit den starkaste. till och med starkare än begären.

- Lena, =) säger:
så jag håller med på det du säger.. för att det förr i tiden var begären som var starkast, men idag tror jag faktiskt det är viljan.. nu när vi utvecklats mer och blivit påverkade av varandra.

Eme' säger:
Ja men jag tror att det bara är vi människor som kan tänka i sådana banor, att vi har både en begäran och en vilja/ett förnuft.. en hund som blir tjock har inte direkt en vilja att den ska sluta äta den maten som den får, den har endast ett begär som säger att den ska äta det den kommer för.. vi tänker däremot helt annorlunda idag eftersom vi utvecklat förnuft/vilja

- Lena, =) säger:
ahh jo precis, men det beror nog på att vi människor är så jäkla påverkade av varandra. Om vi fortsätter att prata om mat osv, så har ju vi människor skapat utseendefixering och sådant, vilket gör att viljan till att hålla sig ifrån godsaker vinner över begäret som kanske säger att jag är hungrig

- Lena, =) säger:
så tänker nog inte hundar :P

Eme' säger:
därför att vi har mer utvecklade förutsättningar i våra tankebanor, självklart kan inte djur tänka så då, tack och lov..

- Lena, =) säger:
haha ja, tack och lov!
men som i sista frågan "vill din själ eller förnuft något annat än begären?". Det är ju lite olika, mitt förnuft hindrar ju mig ibland från att göra saker som kanske är fel, även om jag känner att jag borde, alltså ett begär. Så, jag anser alltså att mitt förnuft drar sig åt ett annat håll och vill annat än mitt begär.. säkerligen är det olika från vilka begär vi egentligen pratar om.

- Lena, =) säger:
mitt sunda förnuft vinner ibland över mina begär, just för att dom kanske är fel. mitt sunda förnuft tänker liksom steget längre känns det som...

Eme' säger:
ja självklart kan förnuftet vinna eftersom vii tänker framåt och i konsekvenser.. skulle vi följa våran instinkt och begär skulle vårt liv nog likna djurens mer eller mindre..

- Lena, =) säger:
ahh det har du rätt i. Det är väl liksom på det viset man kan se hur mycket mer utvecklade vi människor är..

Eme' säger:
ja så självklart vill mitt förnuft någonting annat än begäret ibland men i det hela tror jag det är begären som har makten.

- Lena, =) säger:
Vetdu, att du får du tycka det, haha för jag håller helt enkelt inte med om det. jag tycker faktiskt att nu, i dagsläget, så är viljan/förnuftet starkare. Vi har liksom utvecklat oss så att det har blivit så, men sen om det är något positivt eller negativt, det är ju en annan femma

Eme' säger:
Ja det är en annan femma Lena!=) Jag håller med om att viljan/förnuftet är starkare idag men jag känner att just i denna fråga är jag lite konservativ av mig och tyccker att de gamla hederliga begären är viktigast! hehe =)

- Lena, =) säger:
haha ja kanske det, skämt åt sido=) fråga tre!

Eme' säger:
bring it

3. Reflektion och värdering: Anser du att tankar, känslor och drifter är olika delar av dig, ofta i konflikt? Ge exempel!

- Lena, =) säger:
Alltså.. klart att det är tre olika saker.. Jag kan till exempel ha känslor för någon kille som jag tycker om. Men eftersom att mitt hjärna kan säga emot och tycka att det är fel, kanske på grund av att killen inte är någon bra att vara med, så bidrar ju det till att mina tankar blir annorlunda gentemot mina känslor.. Hjärtat säger en sak, medans hjärnan säger en annan. Förstår du vad jag menar?
Drifter för mig.. det är något som inte har så mycket med känslor att göra. Mer ett begär, något som bara ska ske.

Eme' säger:
Jag förstår, jag tror att alla de tre delarna kompletterar varnadra och behövs, vi kan som människa behöva lite "strider" bland alla olika begär och viljor.. annars vore livet lite enfortmigt tror jag.

Eme' säger:
att det är olika delar ja, men alla de tillsammans bildar ju en helhet.. vi behöver tankar och känslor samtidigt som vi behöver drifter för att överleva. Allt hänger ihop, drar man i någon tråd här så händer det någonting på något annat "ställe" som man brukar säga.

- Lena, =) säger:
Ah jo precis. Jag tror det är svårt att alltid ha känslor och tankar helt överens med varandra. Om vi går vidare på spåret som jag nämde om till exempel en kille. Så är det ju så mycket som spelar in och som får våra känslor och tankar att vara olika och hamna i strid mot varandra

- Lena, =) säger:
t ex fördomar, rykten osvosv. och som du säger, det är nog nyttigt med en fight ibland. hur skulle det annars se ut?

Eme' säger:
Ja livet är inte lätt som på moln lena..

Eme' säger:
det kanske har gått för långt? vår hjärna alltså?...=P
korssluting på gång..

- Lena, =) säger:
haha nej, sant. men jag tror att med hjälp av att känslor, tankar och drifter hamnar i "strid" ibland, gör att vi väljer rätt beslut ibland. Eftersom att det blir en strid så tänker vi till och därmed tar till vårat förnuft.

Eme' säger:
skulle vi inte ha strider skulle vi inte ha någonting att kämpa för
inte bra att ha det för lätt heller

- Lena, =) säger:
men det verkar ju som att vi båda håller med platon? att stjälen består utav tre delar?

- Lena, =) säger:
nej sant. som att ta allt för givet.

Eme' säger:
Ja precis, kroppen är någonting som själen vistas i som Platon sa..

- Lena, =) säger:
som ett skal =D

Eme´säger:
haha ja men hjärtat och hjärnan är ju innuti! =P hehe
skämt och sido =P

- Lena, =) säger:
Jamen de va så ja menade ju! =D

- Lena, =) säger:
okej, då tar vi fråga 5

[5. Reflektion och värdering: Anser du att Smith tolkar Platons liknelse riktigt?]

- Lena, =) säger:
Så som Platon säger, att vi inte ska utesluta våra passioner tycker jag stämmer. Varför skulle vi göra det? passioner är det väl inget fel på? inte lustar heller..
beror ju på hur man hanterar dem

Eme' säger:
Precis så som Smith tolkar Platon tycker jag att passioner är någonting vi inte kan utesluta, vi behöver det i våra liv för att få ett lustfullt liv. Jag skulle nog känna att mitt liv var ganska meningslöst utan någon passion att leva för.

- Lena, =) säger:
Jaa precis, det behövs ju såklart i livet. Så ja, jag tycker Smith tolkar Platons teori väldigt bra J

Eme' säger:
Precis vi måste tillfredsställa oss själva! Över till fråga 6.

[6. Reflektion och värdering: Anser du att hela människan har ett ändamål? Finns det ett gemensamt mål som människan bör förverkliga?]

Eme' säger:
Precis som Aristoteles hävdar i texter tycker jag också att varje kroppsdel sitt egna ändamål, annars skulle vi inte ha olika förmodligen, jag tror också att alla delar gör att hela människan sammansatt har ett ändamål, t ex att tillsammans med andra individer som djur i en fotosyntes, allt hänger ihop.

Lena, =) säger:
Ja precis. Men vad är då det gemensamma målet som vi bör förverkliga? Det står ju något i texten om människors förnuft.. Vi har ju större förnuft eller vad man ska säga, än tex djur, växter osv, även om dom också såklart har ett värde..

- Lena, =) säger:
Alltså har vi även större ansvar? eller?

Eme' säger:
Ja eftersom vi har fått ett förnuft så borde vi använda det, djur och växter vet inte ens vad det betyder så det är vår uppgift att använda det. Sammarbete lönar sig alltid

- Lena, =) säger:
Jaa, precis. Så människans ändamål skulle alltså kunna vara att helt enkelt ta det ansvaret, eftersom vi fått förnuftet

Eme' säger:
Precis, vi borde ta de egenskaper vi fått tillfånga J

- Lena, =) säger:
Haha ja, fråga 7 nu J


[7. Reflektion och värdering: Anser du att världen är ett system av relaterade syften? Att allting har en mening och ett syfte? Att t ex djuren är till för att ätas av oss? Att syftet med vårt tänkande är att utöva ett förnuftigt tänkande?]

- Lena, =) säger:
Jag tror allt sker av en anledning. Att allt har en mening och ett syfte. Helt klart. Det känns på nått vis att vi människor är det "högsta" på jorden.. men jag vet inte om djuren enbart finns för att ätas av oss?

Eme' säger:
Eftersom jag tror på ödet borde allt ske utav en anledning, men varför händer då endel hemska saker kan jag fråga mig? händer det också av en anledning eller är det konsekvenser av vårt ansvar som människor som är högst satta att se till att det inte händer?
Det känns som att allt kan hända av en anledning och ibland en slump, men det känns som att det bara borde finnas ett utav dem?

- Lena, =) säger:
Ja jag tror ju också på ödet alltså. Att saker och ting händer av en anledning. Att det händer hemska saker är väl antagligen för att det behövs. Kanske för att det kommer något bra ur det dåliga eller att det helt enkelt behöver hända? eller som du säger, som ett slags straff. Det beror ju lite på vad det rör sig om. Ja, vissa saker händer kanske bara av en slump. Ibland känns det ju så.
Men jag tror ändå att slumpgrejerna sker av en anledning. Om man kollar djupare bakom det. Så jag tror helt enkelt på ödet. Allt sker av en anledning.

Eme' säger:
Ja förmodligen och förhoppningsvis finns det en tanke bakom allt!
Då det gäller djuren tror jag inte att de är "till för att ätas av oss" utan att det är någonting som handlar om rang, vi har utvecklats och fått den status vi har idag, i framtiden kanske en annan art av individer tar över platsen?

Lena, =) säger:
Det skulle kunna vara så men jag tror endå alltid att människan kommer vara det "högsta" i rang. Vi är de individer som utvecklats bäst samt har det "bästa" förnuftet. Ibland känns det som att allt kretsar runt oss människor, men det kan samtiigt inte riktigt vara så eftersom att vi människor tex kom från apan?

Eme' säger:
Ja precis så är det ju nu, men man vet aldrig vad som händer om flera miljoner år =)

- Lena, =) säger:
Det återstår att se ;)

[8. Reflektion och värdering: Anser du att människan är skapad till Guds avbild? Anser du att människan är överlägsen alla andra djur i att överleva? Att hon är smartast och mest utvecklad mentalt sett?]


Eme' säger:

Ja jag tror att vi är skapta till guds avbild, vi fortsätter att utveckla det han påbörjade. Då det gäller överlevnad tror jag att människan ibland är "för smart" eftersom vi kan tänka i så många steg, t ex att vi blir tjock av mat och utvecklar anorexi som vissa dör utav. Djur går mer på sina instinkter som är till för att överleva, människan har knappt någon instinkt utav hjärna, som inte alltid
är det bästa vad gäller överlevnad

- Lena, =) säger:
Ja alltså.. Jag tror inte på gud, inte ett dugg. Men enligt historien som finns om gud, så verkar det ju som att han la över arbetet och ansvaret på oss människor, vi med mest förnuft.
Och ja, det du säger om att vi människor är för smarta.. Det håller jag med om til viss del. Vi tänker alldeles för mycket och tar saker och ting för långt (som det du nämner om anorexian) men jag tror ändå att våra instinkter är minst lika bra som djurens, bara att de kanske inte syns lika mycket. Tillsammans med våra instinkter och förmågan att tänka ett steg längre gör nog att vi kan överleva lättare och längre än djuren.

Eme' säger:
Ja fast djuren har grymt bra instinker jämfört med oss, utan vår smarta hjärna skulle vi inte leva så länge

- Lena, =) säger:
Ja, som jag sa. Jag håller med till viss del. Men jag tror att i och med att vi tänker så otroligt mycket, så har våra instinkter försvunnit lite, eller vad man ska säga. Gömts, men att de finns där bakom. Minst lika bra som djurens.

Eme' säger:
Det som göms i snö kommer upp i tö, får man kanske hoppas då ;)

[9. Reflektion och värdering: Anser du att kristendomen tar vara på det gudalika i människan? Är du troende? Vad anser du om den kristna tron?]

Lena, =) säger:
Jag är inte ett dugg troende och tror inte på gud. Fast.. Det kanske är fel att säga att jag inte är troende? jag firar ju ändå de kristna högtiderna. Fast det gör jag nog mest av en tradition.. Och för att alla andra gör det. Julen har ju till exempel blivit en trivselhelg med familj och vänner.

Eme' säger:
Jag är kristen till sätt och vis eftersom mina föräldrar har visat mig att det är rätt från det jag föddes, skulle jag växa upp inom judendomen skulle jag förmodligen vara jude just nu. Eftersom man följer mönstret och det man tror är rätt.

- Lena, =) säger:
Ja, det är ju så. Varför i våran ålder börja streta emot? Jag är som sagt inte intresserad av såntdär. Skulle jag vara det skulle jag antagligen gräva mer i det där, och kanske konvertera till en annan tro, vemvet!

Eme' säger:
Ja ioförsig, skulle man känna att kristendomen inte bevarar den gudaliva människan borde man egentligen konvertera till en annan tro som stämmer överens med dig .

- Lena, =) säger:
Ja egentligen.. men man lever ju väldigt bekvämt!

[10. Reflektion och värdering: Anser du att det finns synd? Att den ärvs av generationer, ungefär som DNA?]

Eme' säger:
På tal om synd, i konfirmationen pratade vi om att på grund utav att Eva åt av det förbjudna äpplena började de skämmas för vissa kroppsdelar och började bära löv för att dölja och idag har vi kläder inte bara för att hålla värmen, det blev som en synd förr att visa kroppen.

- Lena, =) säger:
Jaha, det visste inte jag.. Har ju inte konfirmerat mig. Men ja, det var ju som en synd att visa sin kropp förut, men idag har det ju blivit alltmer accepterat. Klart att det finns synd i våra kroppar, det tror jag. Vi vet ju att vissa saker är fel osv. Men vadå ärvs i generationer?

Eme' säger:
På sätt och vis kan det leva kvar i oss men synd är främst någonting vi skapar oss själva. Men det är nog mer en uppfostringssak än att det lever i oss som DNA gör.

Lena, =) säger:
Nej precis. Jag tror inte det är något som kan leva i arv, det låter alldeles för konstigt!


[11. Reflektion och värdering: Anser du att du har en fri vilja? Är inte den bestämd av materiella naturlagar? Anser du att Bibeln står för människans fria vilja?]

- Lena, =) säger:
Njae, visst har jag en fri vilja. Jag KAN göra vad jag vill, men det jag gör lämnar ju sina spår - konsekvenser. Så vill jag inte ta itu med konsekvenserna så skulle jag inte kalla det fri vilja. Eftersom att konsekvenserna då tar över och jag får lov att tänka efter ytligare en gång
fast.. i och med att jag lyssnar på konsekvenserna som kan komma, så är ju även det en fri vilja. jag har ju ett val.

- Lena, =) säger:
jag vet inte riktigt.. vad tycker du?

Eme' säger:
Fri vilja, det är ganska relativt. Visst har jag en fri vilja men som du sa, att kan jag inte ta itu med konsekvenserna gör jag antagligen inte det min vilja ville. Så vissa situationer kan jag inte välja i, alltså har inget val.

[12. Reflektion och värdering: Anser du att vi lockas göra det förbjudna? Att vi gillar att synda? Anser du att alla viljehandlingar är syndiga innerst inne?]

- Lena, =) säger:
Jag håller med Augustinus. Jag lockas ibland till att göra det förbjudna, det kan ibland vara hur spännande som helst och ger mig en slags kick. Men jag har ju ändå tillräckligt stort förnuft att jag kan hejda mig själv ifall det kan ge mig dåliga konsekvenser.

Eme' säger:
Ska man följa sin vilja måste man nog göra det föbjudna, men vi är uppvuxna med att veta vad som är rätt och fel och vet också att efter vi syndat kommer konsekvenser vi inte vill ha. Därför låter vi bli att göra saker som egentligen vi vill, för att det är förbjudet. Visst kan jag hålla med om att det kan vara spännande ibland att göra något förbjudet just för att det är spännande men ser man
till konsekvenserna är det inte värt det även fast viljan vill det.

Eme' säger:
Jag kan inte påstå att vi "gillar" att göra det förbjudna men vissa saker som är förbjudna kanske viljan vill men vi gör det ändå inte.

- Lena, =) säger:
Mja, sant. Fast ibland måste vi kanske följa viljan och ta konsekvenserna, även om det kanske skadar folk runt omkring oss. Men som det står i frågan; Jag ser det inte som synder när vi tänker på något "förbjudet" som vi vill göra.. Det räknas enligt mig som en synd när jag gör det till verklighet, när jag skadar andra eller mig själv.

Eme' säger:
Ja det är ju upp till varje individ att tycka vad som är en synd.

[13. Reflektion och värdering: Anser du att Gud lagt in ett syfte i människan? Att detta mål är att öka sitt vetande och lära känna Gud?]

Eme' säger:
Jag tror på sätt och vis att varje människa har en mening och ett mål här på jorden, som Velasques hävdar att "ändamålet hade inlagts i vår natur av Gud" att vi orientieras fram genom livet av något slags omedvetet.
Jag tror att det är bra för människan att ha någonting att tro på och något att sträva efter

- Lena, =) säger:
Ja alltså, klart att vi alla människor har en mening och ett värde. Men jag tror inte att Gud har gett oss den meningen. Självklart är det bra att vi människor har något att tro och sträva efter, men det är ju något vi själva skapar

- Lena, =) säger:
Som Thomas säger "Det yttersta målet för människan är att känna Gud". Det håller jag inte alls med om. Vadå känna Gud? Det är verkligen inte det yttersta målet för mig. Fast i och för sig är jag inte ens troende.

- Lena, =) säger:
Men jag tror inte riktigt att Gud gett oss något mål med livet.. Det är något vi skapar själva. Precis som man säger med spöken.. att dom går igen tills dom gör klart det som behövs. Det är ju också saker som vi själva skapar

Eme' säger:
okej. Jag tror att våra liv är förutbestämda utav ödet och att vi skälja kan skapa oss en väg dit men ödet har bestämt den "röda tråden" livet
Men jag tror också att allt handlar om tro
över till fråga 14 J

FRÅGA 14 HJÄLP!!!!

[15. Reflektion och värdering: Anser du att mäns intellekt skiljer sig på något sätt från kvinnors?]

Eme' säger:
Jag håller inte med Williams, jag tror inte att det skiljer sig alls utan att det har med förutsättningar att göra.

- Lena, =) säger:
Nejnej, jag håller inte alls med Williams. Det finns inte för mig. Varför skulle männens intellekt skilja sig från kvinnornas? Det tror jag bara är bullshit

Eme' säger:
Låt säga att en kvinna i en familj är hemmafru och mannen får en utbildning och arbetar på dagarna, självklart utvecklas hans intellekt mer då? Skulle de vara tvärtom skulle det nog bli virse versa..
allt handlar ju om förutsättningar som sagt?

- Lena, =) säger:
Ja precis. Det gör det, helt klart. Alla människor har ju endå samma möjlighet från början, men sen handlar det som sagt om vad man gör det till samt förutsättningar. Sen kan ju självklart vissa födas lite sådär extra logiska och smarta. Men det har nog ingenting med könet att göra..

Eme' säger:
Jag tror att vi är ense? över till fråga 16

- Lena, =) säger:
[16. Reflektion och värdering: Vad anser du att "livsduglig" borde betyda när det gäller människan? Finns det en naturlig rätt att döda de som "vanärar" rasen?]

- Lena, =) säger:
Jadu, livsduglig för oss människor..Det är lite som att säga "Ingen är perfekt". Ingen har rätt att dömma ut någon annan människa och säga "Du är inte livsduglig". I dagens samhälle behöver man inte arbeta kroppsligt osv på samma sätt som förr i tiden. Då kan jag tänka mig att man inte sågs som lika "duglig" ifall man till exempel var handikappad och inte kunde hjälpa till med kroppsarbetet

Eme' säger:
Nej precis, en människa kan inte döma ut en annan eftersom den inte ser människans siuation. Som vi sa förut så tror jag att varje människa har sin plats och uppgift på jorden, därför tror jag att livsduglig för mig innebär att man för sig själv tar vara på livet utifrån sitt eget perspektiv.

- Lena, =) säger:
Mm. Jag håller fortfarande inte riktigt med på det där om att vi människor har en uppgift med livet. Men självklart har du rätt i det där med att inte dömma andra. Och nej, jag tycker verkligen inte att det finns eller bör finnas en "naturlig rätt" att döda de som inte är "livsdugliga". För mig finns det ju inte ens någon som inte är det så.. För mig är det omöjligt.

Eme' säger:
Ja det finns inte för mig att döda de som inte är livsdugliga, finns det ens sådanna människor? Som sagt tror jag att alla behövs och har sin plats.

[17. Reflektion och värdering: Anser du att skillnaderna emot djuren i utveckling av tänkande och språk och livssätt endast är en gradskillnad?]

Eme' säger:
Jag håller nog med Rachels. Jag tror att vi utvecklats som resten av den biologiska världen och till vårt sätt att se på det är vi "smartast".
gradskillnad?

- Lena, =) säger:
Ja alltså.. ja, grader... mängd. Klart att djuren också utvecklas, tänker och har ett livssätt. Men inte till samma grad som vi människor

Eme' säger:
Nej precis, eftersom vi har tagit över makten och utvecklat allt i samhället efter våra förutsättningar.

- Lena, =) säger:
För vi är ju smartare osv. Vi har ju en högre grad av utveckling gentemot djuren. Och som du säger så är vi smartast enligt oss själva. Sen om alla andra djur och arter håller med, det är ju en annan femma. Vi är smartast för oss själva, eftersom vi vet mest om oss människor.

Eme' säger:
Ja om man ser från en annan arts perspektiv skulle de se sig själva som smartast antagligen eftersom det är från deras sätt att tänka och se på saker.

- Lena, =) säger:
Ja precis!
Fast våra hjärnor är nog endå mest utvecklade också. Jag menar.. vi pluggar ju o grejer. Vi vet ju saker och ting om vad som händer i världen. Det vet nog inte myran på samma vis =P

Eme' säger:
Näe myran behöver inte veta det heller, de gör det som betyder något för dem=)

Eme' säger:
[18. Reflektion och värdering: Vad anser du skillnaden är i förklaringarna? Den ena säger "för att lättare kunna simma", den andra "överlever bättre".]

HJÄÄÄÄÄLP

[19. Reflektion och värdering: Vilken syn tilltalar dig mest? Att ändamålet skapas av naturen eller att ändamålet finns i själva naturen?]

Eme' säger:
Jag tror att ändamålet finns i själva naturen
att den finns till för oss individer och vi anpassar oss efter den

- Lena, =) säger:
Det tror inte jag. Jag tror att ändamålet skapas av naturen. Att det är vi människor som själva skapar ett ändamål att sträva efter. Att vi skapar det utifrån natur, omgivning och relationer typ.

Eme' säger:
Men om vi skapar det utifrån naturen är det ju vi som anpassar oss eften den?

- Lena, =) säger:
Mja visst. Men det är ändå vi själva som väljer vad som vi ska ta oss till och vad som ska bidra till hur vårat ändamål ser ut. Utifrån hur omgivningen är runt omkring oss (alltså även våran miljö och natur) så skapar vi människor oss ett ändåmal, djur ett annat.
Kanske

Eme' säger:
Ja självklart är det vi som bestämmer vad vi ska göra osv, vi människor har ju också större förutsättningar än djuren, djuren måste anpassa sig mer efter oss än vi behöver göra efter någonting alls.

- Lena, =) säger:
Ja antagligen så är det så. Men där var vi alltså lite oense, du tycker att ändamålet finns i själva naturen och jag tycker att det skapas av naturen

[20. Reflektion och värdering: Vad tror du gör människans hjärna så mångdubbelt kraftig?]

Eme' säger:
som Dennett säger så tror jag att det är alla redskap vi förstår oss på och kan utveckla som sammarbetar med hjärnan och gör så att vi kan tänka i så många steg.

- Lena, =) säger:
Men det är ju som Daniel Dennett säger.. Egentligen är nog inte våra hjärnor så olika mot djurens, bara det att vi typ har förutsättningar att använda den mer.. Våra hjärnor blir ju mångdubbelt så kraftig och smarta eftersom att vi verkligen gör mycket med den. Vi använder den nog heeelt annorlunda än vad djuren gör. De lever mest bara efter sina begär osv. Vi gör så mycket annat också
och ja precis, kan tänka i flera steg. Den förmågan tror inte jag att djuren har!

Eme' säger:
Ja vi har förutsättningar att göra annat än vad våra begär och instinker säger. Skulle vi leva efter dem skulle vi inte behöva tänka i alla steg vi gör och förmodligen är det därför våra hjärnor är så pass lika vissa djur.

- Lena, =) säger:
Precis. Vi har ju själva skapat den här mångdubbla kraftiga hjärnan. Undra om t ex en hund också skulle kunna göra det? Det tror inte riktigt jag, eftersom att de ändå inte har samma kommunikation med varandra, de lever heller inte efter samma ändamål som vi människor och ser troligen inte alls samma behov i att ta reda på mer fakta om vissa saker osv, Dem lever nog bara på och bryr sig inte om så mycket annat runt omkring.

Eme' säger:
Nej vi har ju utvecklat detta i så många miljoner år. Vi har utvecklat behov som vi egentligen inte behöver.

[21. Reflektion och värdering: Anser du att det måste vara en slump att människan utvecklade språk och tidsuppfattning?]

- Lena, =) säger:
Varför skulle det vara en slump egentligen? Det finns ju massor med berättelser hur vi människor kom till och hur vi började kommunicera etc, men jag tror inte att det är någon slags slump. Det låter bara konstigt. Djur gör ju samma sak, dom kommunicerar också även om de kanske inte har samma uppfattning om tid som vi..


Eme' säger:
Jag tror att det är en slump på sätt och vis, men det "måste" inte vara det. Jag tror vi sakta har utvecklat kommunikation och tidsuppfattning från det vi var en apa. Självklart kommunicerar djur också, det gör nog alla arter, fast inte på samma nivå som oss människor.

- Lena, =) säger:
Nej, djur har nog jäkligt bra kommunikation dom med, bara det att dom går kanske mer på kroppsspråk osv. Vi människor kan ju göra så mycket mer med våran kommunikation, t ex skriva osv. Men jag tror som sagt inte att det var en slump riktigt. Men jag vet inte riktigt vartifrån vi fått tidsuppfattningen? Det är väl antagligen något vi bara har lärt oss, något vi märkt efter misstag osv.

- Lena, =) säger:
Vi människor säger att djuren inte har någon tidsuppfattning men de kanske dom visst har, bara det att vi itne vet om det. De har säkert också en tidsuppfattning på deras lilla vis.

Eme' säger:
Ja tidsuppfattningen är nog någonting vi också utvecklat precis som språket och intellektet. Visst har djur tidsuppfattning, en hund till exempel vet vilken tid den brukar få mat om den har regelbunden mattid. Samma då familjemedlemmar kommer hem, dom vet vilken tid dom brukar komma. De har bara en annorlunda tidsuppfattning och inte lika utvecklad som vår, vi har ju lagt till klockslag osv..

Lena, =) säger:
Nejmen precis, vi människor komplicerar nog saker och ting också. Eller komplicera kanske är fel ord, men som du tidigare sa på någon fråga "vi skapar oss nog blev behov än vi behöver!”

Eme' säger:
Ja precis, vi skapar oss bara beroenden på grund av att vi kan.

Eme' säger:
Det kan vara både positivt och negativt

Eme' säger:
Som dennett säger, vi kan se bortom vår egen död. Det är någonting som vi nog är ensamma om.
Djur lever i nuet på något sätt

- Lena, =) säger:
Ja det är nog negativt i många fall faktiskt. I och med att vi skapar oss behov etc som vi egentligen inte behöver så skapar vi ju oss också saker att oroa oss för osv. Saker som vi egentligen iten ska behöva tänka på riktigt.
Jaa sant.
Men det är nog för att vi helt enkelt tänker för mycket!

Eme' säger:
Ja absolut, vi tänker i så många steg så vi skapar bara fällor. Jag håller nog med både Churchland och Dennett, som Churchland säger att vi lärde oss alla saker, det är nog också sant.


- Lena, =) säger:
Jaa precis, det gjorde vi ju..

[22. Reflektion och värdering: Anser du att människan saknar någon specifik natur? Kan vilken uppfattning som helst om människans natur, t ex den nazistiska, vara lika sann som t ex den kristna?]

Eme' säger:
Jag tror det också är något vi själva skapat, inte något som finns i vår natur. Som Pascal sa så har det nog mycket med i vilken kultur du föds i vilken uppfattning du har om saker.
Sedan har det nog mycket med att göra vad som händer dig under livets gång, vissa saker som händer dig kanske får dig att totalt ändra åsikt.

Lena, =) säger:
Ja självklart. Jag firar ju kristna högtider och lever lite på ett kristet vis, just för att det är lättast för mig som föddes inom en sådan kultur. Vi människor gör ju såklar det som är lättast för oss. Och som du säger så finns det självklart vissa saker som kan hända i livet som får människor att börja fundera på sin tro och kultur och därför kanske konverterar över till en annan.
Men som jag som inte är intresserad av sådant, bryr mig ju heller inte. Så jag låter det helt enkelt bara rulla på. Jag har ingen speciell tro när det gäller sånthär. Men jag gör heller ingenting åt det.. Som jag sa - vi människor gör ju såklart det som är lättast för oss.

Eme' säger:
Ja vissa människor eller de flesta finner nog sig i det som dom växt upp i, eftersom vi människor har lätt att anpassa oss. Och vissa som är mer intresserade och funderat mer över sin åsikt konverterar över till något mer passande som du sa.

[23. Reflektion och värdering: Anser du att du kan göra vad som helst av dig själv? Och att du ingenting är om du inte gör något av dig?]

- Lena, =) säger:
Som Sarte säger - "Människan är inget annat än vad hon gör av sig själv". Vi människor har alla en samma möjligheter men olika förutsättningar kanske. Jag har tex bättre förutsättningar än tex ett barn i afrika, just för att jag föddes i "rätt" familj, kultur, religion osvosv. Men möjlgiheterna finns fortfarande kvar och alla människor kan såklart göra något av sitt liv. Bara det att vissa har
lättare för det med tanke på förutsättningar. Jag tycker inte att man inte är någon ifall man väljer att inte göra något speciellt av sitt liv. Det är ett val man har själv!

Eme' säger:
Min åsikt stämmer också bra med Sartes. "från början är hon ingenting alls". Allt blir vad man gör det till. Vi människor ser nog det mesta som en tävling också, vem har det bästa och vem som har mest vällönt jobb osv.. Och som du sa, alla har ett eget val vad man vill göra av sitt liv, huvusaken man gör det man själv vill.

Lena, =) säger:
Precis. Från början är ju alla människor på ruta ett när det gäller möjligheter. Sen är vi nog på olika ställen nrä det gäller förutsättningar då några barn redan då finns med ett stort bankomat konto bakom sig. Men sen kan man samtiigt vända det - är pengar det viktigaste när det gäller att göra karriär? Det hjälper självklart till på traven. Men man kan mycket väl utan utbildning jobba sig uppåt
och på så vis senare nå stor framgång och karriär

Eme' säger:
Ja föds man i en framgångsrik familj är förutsättningarna till ett glamoröst liv självklart lättare men jag tror att allt handlar om att göra det till något bra utifrån sig själv. Visst kan man komma långt med pengar i dag men ett "äkta" liv behöver nog inte pengar för att lyckas.

[24. Reflektion och värdering: Anser du att du är i denna värld av tvång? Om inte, argumentera emot Sartre!]

Eme’ säger:
Jag tror att vi lever i tvång på sätt och vis, omedvetet. Vi har själva skapat detta samhälle succesivt och vill leva upp till de "krav" som finns för att bli någon.
Vi anpassar oss efter det som krävs även fast vi kanske velat ta en annan väg
Så jag håller nog med Sarte till viss del även fast jag inte vill

- Lena, =) säger:
Mjo, visst. Men vi kan ju även skapa våran egna värld rätt fritt. Men självklart kan det ibland kännas som att vi lever här av tvång. Men det är ju som vi tidigare sa - vi gör det som vi vill att det ska vara

Eme' säger:
Ja det blir vad man gör det till, men jag tror ändå att vi har en slags ram att röra oss kring. Man kan röra sig rätt mycke i den ramen men grunden finns ändå som ett tvång.

Lena, =) säger:
Jo visst. Men samtidigt kan vi ändå göra nästan exakt vad vi vill, men vi gör det inte för att vi då sticker ut från mängden och får ta konsekvenser som vi kanske inte klarar. Så.. Samma sak här, vi skapar våra egna behov, tvång, etc.

Eme' säger:
Ja så vill vi inte få oönskade konsekvenser som sticker ut lever vi i ett sorts tvång.

- Lena, =) säger:
Jaa, eller så är vi bara rädda och fega?
Tänker för mycket på vad andra tycker och tänker?

Eme' säger:
Ja det är ju det vi gör, vi vill inte sticka ut.
för att bli dömda

- Lena, =) säger:
Nejprecis. Men då kanske det ändå inte är ett tvång? Utan det är något vi själva byggt upp just för att vi inte vågar. Då är det lättare att säga att det är ett tvång, lite för att skylla på något annat.

Eme' säger:
Ja visst, vi har ju alltid ett val men de lättaste är att gå efter "tvånget", vilket är den lättaste vägen. Som vi sa förut att vi gör det som är lättast för oss.

- Lena, =) säger:
Jo precis. Men just därför ser jag det inte som ett tvång.. Just för att vi har ett val

[25. Reflektion och värdering: Håller du med Aristoteles eller Darwin? Föds vi med naturliga dygder som vi kan bearbeta eller är vi endast slumpmässiga djur som försöker överleva i naturen?]

Eme’ säger:
För oss människor som skapat så mycket runt oss är vi nog inte födda som slumpmässiga djur som försöker överleva utan föds i dyger vi kan bearbeta. Då det gäller djuren tror jag Darwins teori stämmer mer överens. Jag håller nog med Aristoteles eftersom vi har så mycket uppgygt och bearbetat runt oss utav generationer.

- Lena, =) säger:
Jag håller med Aristoteles, vi föds med naturliga dygder som vi sedan kan utveckla och förändra själva. Bearbeta som det står i texten.


måndag 18 maj 2009

Provresultat

Filosofihistoria B: MVG!

torsdag 29 januari 2009

Filosofi A, Fördjupning: Immanuel Kant


Immanuel Kant


Immanuel Kant var en tysk filosof och professor som föddes i en hantverkarfamilj på våren 1724, han dog 1804. Kant var grundaren till den kritiska filosofin. Inte förrän på 1780-talet började Kant att undervisa i hans filosofi, då han blev allt mer känd, dessutom valde vetenskapsakademin i Berlin honom till medlem.

Ett filosofiskt verk av Kant som också är det mest betydelsefulla är Kritik av det rena förnuftet. Det är också en utav filosofins klassiker. Verket kom ut 1781 men en mer reviderad upplaga kom ut 1787. Kant brottades under sin karriär med att sammanföra Empirismen och Rationalismen. Empirismen som menade att våra sinnen är den enda kunskapskällan. Medan Rationalismen menade att det var tänkandet och förnuftet som var vår enda kunskapskälla.
Kant däremot ville visa att vi inte endast kunde ha förnuftet som kunskapskälla eller inte bara sinnena som kunskapskälla. Han ville visa att det ena präglades av det andra.


En stor fråga som Kant tog ställning till var:
Skapar vi själva vår värld?


Enligt Kant så skapar vi själva vår värld. Det är inte föremålet i sig som påverkar oss utan det är vår föreställning av föremålet som vi ser och som påverkar oss.
Kant menade att alla saker vi ser, ser ut så för att vi föreställer oss dem så. Skulle vi ha en annan föreställning av tinget så skulle det se ut på ett annat sätt.


"Hittills har man antagit att all vår kunskap måste rätta sig efter föremålen, men alla våra försök att med denna förutsättning öka vår kunskap om föremålen har misslyckats. Vi måste därför pröva om vi inte lyckas bättre om istället föremålen tvingas rätta sig efter vår kunskap." (kant)
Jag gillar Kants syn i stort, speciellt att varken empirismen eller rationalismen ensam kan ha rätt. Jag håller med honom i det. Jag tror inte att vi bara har en kunskapskälla. Jag tycker att när vi står inför en situation som vi aldrig förut har upplevt så kan vi inte veta vad som kommer hända. Vi har inga erfarenheter av det alltså. Men då kan vi genom vårt sunda förnuft bilda oss en uppfattning om vad som kommer att hända. Men om vi ställs inför en situation som vi har ställts inför tidigare kommer vi att använda först och främst våra erfarenheter för att se hur det utspelade sig förra gången och vårt sunda förnuft för att komma fram till om det är rimligt att det händer igen. Så jag håller med Kant i sitt tänkande att empirismen och rationalismen hör ihop.


"Kants epistemologi (kunskapsteori) beskrivs ofta, något förenklat, som en syntes mellan rationalism och empirism. I rationalistisk anda ansåg han att förnuftet snarare än erfarenheten ger den kunskap som är avgörande för vetenskapen. Å andra sidan bestred han att förnuftet ensamt, utan erfarenheten stöd, skulle kunna utgöra grunden för kunskap. Han höll med empiristerna om att ingen vetenskaplig kunskap är möjlig utan empiriska observationer. Syntesen av de två består i att Kant anser att förnuft och sinnen måste samverka. Kunskap förutsätter båda delarna."


Skapar vi själva vår värld?


En mycket svår fråga. Jag vill inte hålla med Kant i det men tanken är mycket frestande. Jag tycker att vi ser saker som de ser ut och inte som vi föreställer oss att de ska se ut. Men en hjärna som inte är "frisk" kan väl se saker på andra sätt än människor med en "frisk" hjärna. Då måste ju den "sjuka" hjärnan påverka föremålen så att de ser ut så. Men det betyder ju att vi som har en "frisk" hjärna lika gärna skulle kunna skapa våra föremål.
Men jag är ändå skeptisk. För om vi alla skulle skapa våran egen värld, borde det se väldigt olika ut från person till person. Frågar jag min kompis hur han tycker att rummet ser ut tror jag att jag kommer få en mycket liknande bild av det jag själv ser. Jag skulle ju kunna tänkas skapa den bilden efter att han säger det till mig, men nej. Om jag och min kompis skriver ner hur vi tycker stolen ser ut kommer vi beskriva den med fyra ben, en sitts och färgen är brun skulle vi båda skriva. Ska vi då skapa en exakt lika värld som den andra? Nej, vi måste se världen som den ser ut.


Jag tror att världen ser ut som den gör om nu gud har skapat den så eller om det är helt av naturen och naturlagar som skapat den så ser vi den så. Sen kan det skilja mellan person till person i hur de tolkar t ex ett träd, om det har många grenar eller få grenar beror ju på vilket träd de jämför med inte att de skapar var sitt träd i sinnet.


Tanken att det skulle finnas en värld som vi inte själva skapar som Kant döpte till "tinget i sig" är lite frestande. Jag tror säkert att det finns saker som vi inte ser med våra ögon eller ljud vi inte hör med våra öron. Men jag tror att det beror på de fysiologiska aspekterna. Att våra ögon inte uppfattar rörelser som är för ljusa eller snabba för våra ögon eller att våra öron inte uppfattar ljud som är över en viss M-Hz. Men det är ingen egen värld i sig utan de föremålen finns mitt bland oss på vår jord men vi har ännu inte uppfattat dem p.g.a. våra sinnens oförmåga.

Filosofi A, Mål 3: Empirismen

Empirismen

[1. Reflektion och värdering: Kan du tänka dig någon kunskap som du når enbart med förnuftet?]

1. Förnuftet för mig är någonting som vi tar till hjälp då vi står inför en svår situation eller måste bestämma själv vad som är rätt och fel. Det jag tror jag vet är det jag tycker är rätt och därmed vad mitt förnuft säger åt mig att göra då jag frågar. Innan det står i regelboken att det är rätt eller fel så får vi ta till vårt förnuft och i vissa situationer får vi göra det trots vad som står i regelboken. Men vad är det som säger att det som står där är rätt eller fel? De som bestämt det, varför har de rätt? Jag tror att förnuftets kunskap i längden är rätt. Så om vi återgår till frågan, jag tror att moraliska frågornas svar endast nås av förnuftet.

[2. Reflektion och värdering: Anser du att all kunskap måste komma från sinnena?]
2. Till viss del. Våra sinnen utgör den kunskap som vår instinkt kräver tror jag, resten av kunskapen tror jag vi lär oss av varandra och av vårt samhälle eftersom vi är så pass långt utvecklade och smarta jämfört med andra individer. Endel kunskap tror jag vi har endast i hjärnan, allstå att vi endast har lärt in oss det oberoende av sinnena.

[3. Reflektion och värdering: Vilken värdering ligger i "ner i sörjan"? Är det en rationalist eller empirist som kan säga så här? Håller du med?]
Antagligen tycker de att man ska utsätta sig för saker och själv ta itu med problem och lösningar för att få ett perspektiv på världen och de kunskaper den har att ge. På sätt och vis håller jag med det uttrycket eftersom endasr verkligheten kan lära oss om livet. Vi behöver möta verkligheten för att kunna lära oss någonting utav den för att kunna lösa nästa situation bra.

[4. Reflektion och värdering: Anser du att observationen ger dig kunskap om en naturlag?]
Ja, alltså i vissa fall behöver vi uppleva saker för att förstå eller lära oss om saker. Som till exempel med tungdkraften, det har vi alla observerat och kan lära oss därav. Då det gäller naturlagar tror jag de behöver observeras för att ge oss kunskap om den.

[5. Reflektion och värdering: Anser du att vi inte har med oss någon kunskap vid födseln?]
Då vi föds anser jag att vi inte har någon kunskap. Jag håller med Locke då han säger att all kunskap baseras på erfarenhet. Utan erfarenhet ingen kunskap. Skulle vi växa upp utan någon som helst kunskap skulle vi nog troligtvis inte överleva, vi skulle nog gå på instinkten, vilket man i dagens samhälle inte kommer så långt på som människa.

[6. Reflektion och värdering: Anser du att Locke har rätt - vi lagrar idéer och jämför dem med varandra?]
Då jag läser Locke´s teori om detta tycker jag det låter relevant. Att lagra ideér för att sedan koppla ihop det med en annan kan vara logiskt, jag menar, kan vi inte lagra våra ideér och relatera de till varandra tror jag det är svårt att tänka och lösa saker klart, även att prioritera vad som är bäst och vad vi behöver.

Filosofi A, Mål 3: Kunskap och skönhet

Kunskap och skönhet

[1. Reflektion och värdering: Har du någon stämpel - av dig själv eller av andra - för vissa ämnen eller färdigheter?]
1. Jag tror att allt handlar om vad man tycker om att göra och vad man tycker är roligt. Skulle inte jag tycka att matematik är roligt skulle jag antagligen inte heller ha "lätt för" det. Det handlar om inställning och sin syn på vad som är viktigt för en själv, tror jag. Jag har nog en stämpel att jag har "lätt för" hunddressyr och hundsport, eftersom jag tycker det är jätteroligt att sammarbeta med någon man kan ha roligt och lära sig utav. Jag tänker nog inte på vad jag har "svårt för" men tänker jag efter är det att säga nej, jag vill inte riskera att göra mina nära besvikna. Men jag försöker bättra mig för mitt eget bästa.

[2. Reflektion och värdering: Anser du att de tre ämnena fortfarandeär de tre viktigaste i din utbildning? Om inte vilka andra ämnen är det?]
2. Ja det håller jag med om, de är de tre ämnen som behövs för att vi ska kunna konversera ordentligt med varandra, eftersom det var de tre ämnena som användes under antikens tid kan man se de ämnena som de mest prioriterade. Än idag tycker jag det är viktigast att vi kan läsa, skriva och räka. Och de är även våra kärnämnen i skolan, med undantag från engelskan som i stort sätt tagit över latinet. Men även det är ett sätt att komunisera. Nu på den "nya tiden" tror jag även att det är viktig att vi lär oss vad som är rätt och fel, eftersom allt mer kriminalitet förekommer.

[3. Reflektion och värdering: Anser du att dessa fyra ämnen är viktigare för dig än de tre i trivium?]
3. För mig är dessa fyra i quadrivium inte lika "viktiga" som de tre i tvimium. Eftersom ämnen där vi lär oss skriva, läsa och räkna behövs det mycket läran och träning, det finns bara ett rätt liksom, ett intellekt. Musik däremot är någonting som man ska kunna till exempel uttrtycka sina känslor, det är ens egen konst och man kan få intryck av musik som ingen annan får. Det jag vill säga är att de tre ämnena i trivium är viktigare för mig att de finns i skolan eftersom man i början av skolan behöver mycket hjälp med det för att lära sig rätt. Senare under skolgången kan man ta in ämnen som quadrivium för att man ska kunna avända sig utav mer kreativa saker.

[4. Reflektion och värdering: Anser du att yrkesinriktade program är lika viktiga för samhället som de teoretiska? Ställer de större krav på eleverna? Eller mindre?]
4.Då det gäller denna fråga tycker jag att det verkligen är upp till var och en, inget är rätt eller fel. Men enligt mig är de teoretiska programmen viktigare eftersom de enligt mig ger en stadigare grund till framtiden. Yrkesinriktade program ger sällan direkt anställning som kanske är meningen, eftersom det inte är någon yrkesutbildning, utan ett gymnaieprogram. Jag tror att det ställt det krav de behövs på eleverna utifrån vad det är för arbetssätt.

[5. Reflektion och värdering: Vilket ämne skulle du kunna tänka dig som viktigt för ditt liv i framtiden? Tänker du läsa det?]
5. Just nu vet jag inte vilket ämne jag skulle tänka mig som viktigt i framtiden, just därför känner jag mig trygg inom mitt gymnasieval eftersom det ger ett brett utbud till vad jag vill läsa för ämnen i framtiden. Vårt samhälle förändras mycket på tre år, skulle jag valt en yrkesinriktat program för tre år sedan kanske det inte är akuellt för mig idag. Jag vill fortsätta med det jag är intresserad av och jag tror det tar tid för en att inse vad man vill, tills man en dag står där med drömjobbet. Därför vill jag inte bestämma något i förväg som skulle hindra mig från en stor valmöjlighet, jag tar det mesta som det kommer vilket jag inte vet vad det är.

[6. Reflektion och värdering: Anser du att det finns ämnen som inte bordefå pengar av staten för sin verksamhet? Finns det något ämne i gymnasiet som inte borde vara obligatoriskt?]
6. Man kan se samhället som ett puzzel, alla ämnen behövs. Både teoretiska och praktiska. Det handlar egentligen inte om att vissa yrken och utbildningar är värdefullare än andra, alla är lika mycket värda för att samhället ska fungera. så nej jag anser inte att det finns ämnen som inte borde på pengar av staten eftersom jag anser att alla behövs hur stor eller liten nytta det gör.

[7. Reflektion och värdering: Anser du att du är mest praktisk eller mest teoretisk? Anser du att indelningen är vettig?]
7. Jag tycker att oftast praktisk och teoretisk kunskap går hand i hand, det ena utesluter inte det andra. För att förstå och utföra någonting praktiskt behövs också teoretisk kunskap. Om man med frågan menar att man tycker det är roligt att läsa och ta till sig teoretisk kunskap och ta till sig en bra härledningsförmåga så stämmer det nog in på mig men jag kan också tycka att jag är duktig praktisk att utföra saker.

[8. Reflektion och värdering: Anser du att allting i universum har ett syfte eller ett mål för sin tillvaro?]
8. Enligt aristoteles behöver man både praktisk och teoretisk kunskap. Jag anser att allting har ett syfte och hänger ihop med varandra, även fast det kan vara svårt att tro. Men som jag sa tidigare tror jag inte att någonting utesluter det andra. Allting kanske inte har ett mål men jag tror att allt har ett syfte för att senare kanske ett mål.

[9. Reflektion och värdering: Anser du att klokhet är en viktig kunskap? I vilket ämne i skolan kan du lättast lära dig denna klokhet?]
9. Jag tror inte att klokhet är någonting som man kan "lära sig" i skolan i något speciellt ämne, jag tror att det handlar om erfarenheter. Har man blivit utsatt för ett viss situation kan man lära sig utav den erfarenheten vilket bidrar till klokhet så småningom. Klokhet för mig är ett sätt att tänka framåt och se till konsekvenser, sådant tycker jag man bara kan lära sig utav varandras erfarenheter.

[10. Reflektion och värdering: Anser du att etiken är en viktig kunskap? Hur lär du dig etik?]
10. Ja den är viktig för att det ska vara en bra sammanållning i samhället tycker jag. Jag lär och lärde mig främst det genom att självklart ta efter min familj och hur dom gör, speciellt mina föräldrar. Jag tror att man har ett stort ansvar då det gäller etik och moral om man är förälder, barnen gör som föräldrarna gör, inte som de säger.

[14. Reflektion och värdering: Anser du att datorn har kunskap? Eller intelligens?]
14. Nej verkligen inte. Även om det är som det står i texten att intelligensen kan jämföras och kontrasteras med den som människan bestitter är det vi människor som har skapat datorerna och därmed är det vår intelligens. Allt som vi sparar på en dator är också människans verk. Vi använder datorer för att till exempel lagra viktiga filer, som vi inte kan lagra imon oss själva. I dagens samhälle skulle vi antagligen inte klara oss utan datorer men samtidigt är det vi som har skapat det, hade vi aldrig skapat datorer från början hade ingen saknat det heller. Samtidigt eftersom vi lever ett så stressigt liv som vi gör har vi mycket att tacka datorn för.

[15. Reflektion och värdering: Anser du att musiken är den mest originella skapelsen? Eller matematiken? Har människan skapat matematiken eller upptäckt den? Och musiken?]
15. Jag tror att både musiken och matematiken alltid har funnits hos människan, mer eller mindre. Vi har från början fått saker att låta på olika roliga sätt och blivit underhållen utav de samtidigt som vi kanske har varit tvugna att användra matematik om man skulle urskilja saker eller räkna ut en situation. Nu idag tror jag det är nästan samma sak bara det att både musiken och matematiken är väldigt långt utvecklade. Jag tror att människan mer eller mindra har upptäckt matematiken, att vi allt eftersom märker att det vi "räknat ut" stämmer och att det faktiskt är ett utmärkt hjälpmedel. Musiken däremot tror jag att vi har skapat, därför att vi har märkt att vi mår bra av den och kan uttrycka våra känslor på ett fint sätt.

[22. Reflektion och värdering: Anser du att musik står högre än matematik? Ger musiken dig mer än matematiken?]
22. Nej jag anser inte att musiken står högre än matematiken. För mig är det två skilda ting som är viktiga på två olika sätt. Matematiken använder jag för att lösa gåtor och räkna ut saker. Musiken för mig är någonting som skulle vara enklare att leva utan och jag ställer mig det dilemmat. Jag tycker man kan jämföra matematiken med någonting vi behöver för att genomgå ting lättare och musiken som en avslappning och konst som gör att vi blir harmoniska.

[31. Reflektion och värdering: Kan du tänka dig oändligheten? Eller är det bara potentiellt och formellt?]
31. Jag tror att det finns en oändlighet, varför har vi annars suttit namn på den?

[42. Reflektion och värdering: Anser du att de matematiker och vetenskapsmän som finner skönhet och rationalitet i världen ( t ex Einsten och Schrödinger och teoretikerna kring "strängteorin") enbart inbillar sig? Inbillar du dig att världen är rationell eller vacker?]
42. Jag tror att vi inbillar oss, ja. Jag tror vi ser på vissa saker som skönhet och vackra för att vi får ett välbefinnande av det. Det är också olika från person till person, det jag tycker är vackert kanske inte en annan tycker. Jag tror att världen råkade bli som den blev då den skapades men vad säger att den inte kan vara vacker för det? Eftersom världen är så viktig för oss blir den också vacker för att den är så mäktig.

[44. Reflektion och värdering: Anser du att du är vad du lär dig? Att ditt jag förändras med kunskapen?]
44. Man kan ju tycka det eftersom våra utbildningar kallas ut"bildning". Med det ordet tolkar jag det som att man blir någon ny, jag bildar ett nytt jag med min nya kunskap. Men samtidigt tycker jag det vore konstigt om vi ändrar jag då vi får ny kunskap. Jag tror att vi kan ändra personlighet och attityd till livet då vi får ny kunskap och syn på livet, men jaget förändras inte tror jag.

[45. Reflektion och värdering: Kan du tänka dig att ägna dig ett åt ett livslångt lärande?]
45. Jag tror att vi mår bra av att lära oss saker genom hela livet. Är man intresserad av vad livet har att ge och dess olika satdier är man också villig att lära sig nya saker. Skulle vi vid en viss ålder sluta att lära oss saker skulle vårt liv nog vara ganska trist. Ett livslångt lärande är givetvis också en defenitionsfråga, vad vi lär oss och hur. Men i stort sätt skulle jag kunna tänka mig det ja, och jag hoppas att det är så, att jag lär mig saker genom hela mitt liv.